Följde en föreläsning samt ett radioprogram med Joseph Tainter. Började läsa hans bok “The Collapse of Complex Societes”. Teorin är att ju mer komplicerade samhällen blir, ju närmare kollaps kommer de. Nu har jag ett problem med ordet “komplexa” samhällen, eller “komplicerade” om man så vill säga. Mer om det senare. Dock är säkert Tainters tes helt riktig, och lyder som följer:
TESEN
När vi lämnade jägar-samlarstilen, blev våra samhällen mer och mer komplexa. Denna komplexitet tar mer “energi”, utan att tillföra lika mycket vinst. I senare stadier tillförs mer och mer “energi” för samma arbete. Ofta krig, för att behålla den standard man har. Som krigande för oljeberoende. Så småningom sker kollaps, då ledare och befolkningar inte självmant växlar ned, tillbaks till enklare samhällen.
MIN ANMÄRKNING
Denna tes ska jag utveckla lite mer, men som sagt är ordet “komplex” dåligt valt. Ordet stämmer när man tittar på hur tekniska funktioner blir mer komplexa. (Matförsörjning, bilar, datorer…) Samt hur organisationer blir mer komplexa. (Antal människor och företag&organisationer som behövs för ett mål mat) Krav på högre utbildning för jobb. Förr kunde alla delta i vanlig försörjning av samhällen.
Allt detta stämmer i stort. Men att bilar och andra maskiner blir mer komplicerade är intressant mest för ingenjörer. För användaren, gör mycken automatik maskiner enklare att hantera. Folk märker inte hur mycket mer som idag sker inuti. (Men de vet att saker, som bilar, inte längre kan repareras så lätt) Om den som arbetar ingår i en komplicerad organisation, betyder inte så mycket för samma individ. (Jo, den har svårare att överblicka verksamheten)
CENTRALISERING
Min poäng är att det stora problemet är centralisering. Denna följer på mer “komplexa” samhällen. Vi borde prata om centralisering, istället. Centralisering av makt. Av kunskap. Av pengar och andra resurser. Färre bestämmer över fler. Idag vågar knappt någon hylla Sovjet eller andra totalt centraliserade diktaturer. För centralisering är lika med diktatur. Om än i små steg på vägen dit. Denna styrelseform är inte bara moraliskt och demokratiskt förkastlig. Även förnuftet försvinner i diktaturens centralisering. Det finns inga ledare så kloka att de kan centralplanera ett samhälle. Och få så nobla, att de skulle kunna göra gott för andra, i längden. Komplexa samhällen leder till centralisering. Men centralisering betyder också enkelstyrning och likriktning. Det låter som motsats till “komplex”. Och de gamla decentraliserade samhällena, uppvisade tillsammans mer komplexitet i lösningar, i tänkesätt, i kultur, i vanor, än “högtstående” civilisationer. Därför föredrar jag ordet centralisering. Globalisering är exempel på likriktning och centralisering. Även om den säljs in som motsatsen.
TAINTERS TES IGEN
Tainter jämför med naturen. En bakterie, insekt och litet djur, utnyttjar mer av sin föda. Ju större djur, ju mer av födans energi, åtgår att administrera grundfunktioner. Som matsmältning. Mindre blir över för annat. Tainter jämför med ökad komplexitet i gamla samhällen. Inte minst i Romarriket. Han visar hur det började enkelt, men hur utvidgningen medförde fler och mer komplexa funktioner. Tainter pekar på hur jakten på minskad bensinåtgång, födde hybridbilar. Där två motorer (en el, en bensin) utför samma arbete; mer komplexitet. Han pekar på hur jakten på olja kräver mer och mer energi. För hundra år sedan krävdes ett fat olja, för att driva fram etthundra fat. Idag krävs femton fat, för att få fram hundra. I ungefärliga siffror.
Jag skulle vilja jämföra med hur de flesta någorlunda enkelt kunde odla potatis några meter från sitt hem, förr. För att få samma potatis idag, ska den genomgå en mycket komplicerad process . Gödningsmedel, dieselolja för frakt, tillverkning av redskap, många arbetare, arbetsledning, företagare, ledning, ägare, chaufförer, försäljare, kommunala vägar, utbildning, datorer, butiker, med mera med mera. Plus konsumentens resa till och och från butik, samt utbildning och så vidare. Hemma ska maten lagras och tillagas med än mer utrustning och teknik. Här kan man se potatisens energiinnehåll, och lägga till hur mycket extra arbete och energi som krävs på vägen. Nu kan man anmärka att vår produktivitet är så hög att vi kan producera massor av potatis, och mycket annat. Ja, men centralisering medför stora risker. Inget av detta hade tidigare varit problem för vår potatis: Oljebrist. Börskrasch. Internethaveri. Längre elavbrott. Elektromagnetisk puls från Solen. Elektromagnetisk puls från kärnladdning. Patent på genmodifierad föda. Patent på bekämpningsmedel. Maktövergrepp från den allt mindre styrande gruppen, långt bort på annan kontinent. Nu kunde mycket elände inträffa förr också…
Ökad “komplexitet” eller ökad “centralisering”, är något vi borde tänka på. Ett annat sätt jag brukar beskriva samma sak på, är hur Europa och Amerika förr hade större andel i “middle class”/ medelklassen. Vilket även hade betydelse för maktfördelning och demokrati. Idag minskas andel medelklass, och underklass ökar. I västvärlden. Det innebär samma centralisering av makt.
TIPS
Dr. Joseph Tainter föreläser om sin tes.
Dr. Joseph Tainters bok “The Collapse of Complex Societies (New Studies in Archaeology)
Dr. Joseph Tainter i telefonintervju om sin tes.
En av mina bloggtexter som anknyter till centralisering.
En av mina bloggtexter om modernisering i allmänhet.
En av mina bloggtexter om vad arbete är.
En av mina bloggtexter texter om urbefolkningar och de moderna.
RSS
Facebook