radiolars.com

VAD ÄR PENGAR?

När finanskrisen slog till 2008, så började jag fundera på vad det här med pengar är. Tja, lite hade väl tanken gnagt under åren, och efter 2008 tog det tid för tankarna att börja arbeta. Jag tog det sakta, läste en del, kollade in vad jag kunde. Så under dessa fyra år jag återvänt till tanken. Det började som en stor obegriplig gåta, något jag aldrig skulle förstå. Men nu törs jag hävda att jag börjar bli säker. Ja, säker på vad jag tror pengar är. För en sak har jag räknat ut:

DETTA ÄR PENGAR

Pengar är löften om framtiden. Löften som hålls. Löften som inte hålls. Mer om detta senare, först den stora bilden.

Pengar är som religion. En samling dogmer och profeter. Samt troende. Det finns olika trosinriktningar. Det är därför jag med självsäkerhet kan säga på vilka grunder jag skapat mig min tro om pengar. Den är varken bättre eller sämre än någon annans. Jo, självklart finns många som tänkt längre och bättre än jag. Dessa vill jag lära mycket mer av. Den som kan få mig att ändra mina dogmer, är i första hand den som kan visa på beteendevetenskapliga mekanismer jag missat. Det är sådana profeter jag lyssnar till.

ÄR DETTA PÅ RIKTIGT?

Du kanske tycker denna text är konstig, du kanske tror jag raljerar? Nej, jag är allvarlig. Självklart kan jag ha flera fel, och dessa vill jag gärna rätta.

När jag var liten trodde jag en sedel innehöll ett eget värde. I vardagsekonomi  är det en praktisk tanke, men att det egentligen är fel, lärde jag senare. Därför opponerar jag mot dem som tror guld har något eget beständigt värde. Den diskussionen återkommer jag till.

Jag har lärt om politik och ideologier hela livet, men pengar har jag lämnat därhän. Vetenskap är mitt rättesnöre, och länge trodde jag ekonomiskt kunnande låg nära vetenskap. Skälet var (och är säkert för många) att ekonomi ofta beskrivs i siffror, tabeller och diagram. Då följer att man gärna tror på dem som behärskar alla dessa vetenskapliga uttryck.

SIFFROR ÄR FLUM

Jag har arbetat som ljudtekniker. Vi kan också beskriva ljud i massor av siffror, tabeller och diagram. Decibel, millivolt, nanoweber, transienter, samplingsfrekvenser, vågutbredning,… Vi kan hålla på en hel dag. Ändå kommer du inte att ha en susning om hur det ljudet låter. Tills vi på kvällen spelar upp ett litet “Pling”. Detta ger dig en värld av upplevelse. Minnen och känslor. Vi tekniker förstår inte ljudets värld bättre av att jonglera med siffror. Alla äger sina ljudupplevelser, många skapar musik. Vi ljudtekniker har inte definitionsföreträde om musik och lyrik. På samma sätt finns massor av duktiga ekonomer som behövs. Men de har ingen genväg till att förstå världen.

Som med pengar. Visserligen kan de beskrivas i siffror, men deras själ är saker som längtan, tro, hopp och ängslan. Dessa känslor styr våra ekonomiska handlingar. Om vi så är VD, styrelseproffs, finansminister , tonåring eller husmoder. Människans inneboende flockkänsla är också en mycket viktig parameter. Därför är beslut tagna i grupp inte säkrare. Sedan är det också teorin om kaos. Precis som klimat är miljarder parametrar, som påverkar varann, så är pengar detsamma. Svåra att förutsäga.

Varför siffror är flum? Jo, aldrig så genomräknade siffror, har tagits ur känslor. Även om de återspeglar slutförda affärer, så bygger affärerna ofta på känslor och resulterande värde, är relativt. Till folks känslor.

PENGAR ÄR LÖFTEN OM FRAMTIDEN

Om jag lovar att hjälpa dig med något, så bestämmer du hur du ska tro på mitt löfte. Jag kan inte heller vara säker på vad du kommer att tro. Så fungerar pengar. En politiker lovar något inför ett val. Hur mycket hävstång det ger, bestämmer väljarna.

Du har köpt en vanlig bussbiljett. Bussbolaget visar sin intention att köra dig. Men mycket kan gå fel. Bussen kan vara full. Snöoväder, strejk, bränslebrist, vägavspärrning,… kan göra din bussbiljett värdelös.

När jag går med min sedel, eller plastkort, till butiken, så handlar det om vad jag tror, att den som tar emot betalningen ska tro, att nästa person ska tro, att den i sin tur ska få nästa person att tro,…betalningen är värd. Man kan se det som en kedja, eller samling av folk. Hur många andra tror på denna betalning? Det är därför bankfolk har så förtroendeingivande kläder och byggnader. Det är en bransch som bygger på förtroende. Som politik.

HUR SKAPAS PENGAR?

Förr i tiden brukade kungar skapa pengar. Plötsligt fick kungen lite mer makt  genom några slantar han låtit smida och köpte för. Systemet fungerade så länge folk visste andra skulle ta emot samma slant. Kungen kunde inte skapa för mycket pengar, för om folk märke det sänktes värdet.

Du kanske har hört storyn om hur folk förvarade sina ädelmetaller hos guldsmeder, mot kvitto. Folk började handla med kvittona. Guldsmederna började skriva ut fler kvitton än det fanns guld i valvet. Nu fanns fler kvitton än guldtackor. Så fungerar banker idag. De har inte alla de pengar, som folk har på sina konton. Här uppstår en fråga om hur mycket pengar det finns, totalt, och vad pengar är. Återkommer till det.

PENGAR SKAPAS SOM SKULD, till vem?

Idag skapas pengar av lån. När banker “lånar” ut, så skapas nästan hela beloppet just då. Den totala mängden pengar ökar med den större delen av lånet.

Eftersom många tycker detta är för enkelt för att begripa, så gör jag en liknelse. Du går in på banken för att låna tiotusen kr. Bankkassörskan går in i valvet, tar en tusenlapp, går fram till kopiatorn, och gör nio kopior. Tillsammans blir det tiotusen, som du får låna.

Så fungerar det idag med vanliga lån, även om de görs i datorn. Lite tar banken från vad man redan hade. Hela lånebeloppet, plus ränta, ska låntagaren sedan betala till banken. Det är lagstiftaren och/eller finansministern som bestämmer hur mycket pengar banken får skapa vid lån. Vi vänder på steken och pratar om hur mycket banken måste ta av “egna” pengar vid lån. Det heter “kapitaltäckningskrav”. Ett ord som ibland hörs i en bisats i nyheterna. I USA har man satt kapitaltäckningskravet till 10%. Det innebär att maximalt 90% av lånet får skapas vid lånetillfället. I Sverige har vi 8%. Här kan 92% nyskapas. UK har ännu lägre krav. Nu är detta lite mer komplicerat och bankkunniga brukar prata om att det skapas ännu högre procent nya pengar. T.ex. bara ett par tusenlappar kapitaltäckningskrav för banken, per miljon de lånar ut.

En närliggande aspekt är tid: Häng med på denna övning. För enkelhetens skull säger vi att kapitaltäckningskravet är 10% och det skapas 90% nya pengar vid lån.

1. Om jag lånar en miljon för att köpa en etta i Aspudden, så skapas 900.000 kr.

2. Kvinnan som säljer lägenheten, sätter in sin nya miljon på banken.

3. Med den miljonen kan banken vid nästa lån skapa 9 miljoner. Plus kvinnans miljon; tio miljoner kan lånas ut.

4 De lånas av en familj som köper ett hus i Saltsjöbaden.

5. De säljande villägaren sätter in sina 10 miljoner på banken.

6. Som då kan låna ut 100 miljoner.

7. På några få bankdagar har det skapats runt 100 miljoner nya kronor. Det är därför banken måste stänga klockan tre. Annars blev det för mycket pengar.

VEM SKAPAR PENGAR?

Som så ofta i ekonomi, är det en filosofisk eller politisk fråga. Man kan hävda det är banken. Man kan hävda det är regering eller riksdag. Man kan hävda det är låntagaren. Den tar ju initiativet och är den ende som är personligt ansvarig. Den ende som kan råka illa ut. Låntagaren är den ende som lovar att betala hela summan. Vad banken redan hade, plus den större del som nyskapades, plus ungefär lika mycket i ränta, (om nu lånet löper på några decennier)

Fråga: Varför har vi detta system? Svar: Det ökar pengamängden. Det kallas “tillväxt”(!) Varje sittande finansminister vill kunna visa på ökad tillväxt. Blir det inte inflation med dessa nya pengar? Jo, i den moderna ekonomin, brukar man prata om att ständigt ha ca 3% inflation. Om folk slutar låna, kraschar systemet och vi får depression. En anledning är att räntan ska betalas med pengar som redan finns ute bland folk. Då minskar dessa. Nu kan ju banken skicka ut pengarna igen, men då bestämmer de vart de ska.

Men varför lånar folk? Den som fått arbete i storstad är ofta tvungen att låna, för att kunna bo. Men varför skulle folk sluta låna? Jo, så fort det kommer ut att priserna är på väg ned, så vill ingen låna. Det kan ju gå illa att komma in sent i pyramidspelet. Om du har lånat fem miljoner för att köpa bostad för, och priserna sjunker, så är är ditt lån, som du ska betala, högre än bostadens marknadsvärde. Lånet är några miljoner högre. Då brukar banker, inte alltid, säga att din bostad inte är säkerhet för lånet. De kan då kräva in några miljoner snabbt, för mellanskillnaden. Även om du har jobb, och betalar vad du ska varje månad, så täcker det inte en så så snabb betalning. Då kan banken ta bostaden och du är fortfarande skyldig att betala en stor del av lånet.

Så även de som redan är inne i pyramiden, sitter inte säkert. De tjänar på att bubblan pumpas upp mer, men om det sker för snabbt, så spricker allt, och även de i pyramiden kan bli hemlösa och fattiga. Det är därför finansministrar, som Anders Borg, klagar på bankerna om vilken ränta de ska ta. Låg ränta ökar bubblan, vilket ser bra ut för bruttonationalprodukten, men ökas allt för snabbt, ramlar korthuset. Nu kan inte finansministrar säga som det är, att allt kan spricka, för då spricker det ännu snabbare. Systemet  tvingar politiker och bankfolk att glida på uttrycken. Finansministrar brukar istället hävda, att de vill att bankerna ska sänka räntan, för att ge vanligt folk chans att äga bostad. Samma logik gäller för att få småföretagare att låna. Lån anges som “hjälp”. Att låna kan ju vara bra då och då, men att bostäder och företag ständigt ska vara belånade (delägda av banken) flyttar makt från  privatpersoner, familjer, företag, och nationer, till några få finansintressen. Nu är dessa finansintressen även pensionsfonder och småsparare, så systemet kan inte ändras utan gnissel. Alla är gisslan. Ja, utom de som antingen har rejält med slantar, eller lever i en hydda i skogen.

Så om folk slutar låna, minskar pengamängden ute hos folk. Köpandet minskar, arbetslöshet ökar. De som spekulerar i ekonomi, brukar kortsiktigt vinna på ökad tillväxt. Men storspelarna vinner även på nedgång, då andra förlorar. Då kan de köpa till vrakpriser. Bostäder och annat som ökar i värde under nästa uppumpning. Systemet medför bubblor, som alltid leder till krascher, då mer makt (pengar) centraliseras till allt färre.

VINNARE – FÖRLORARE ?

Låntagaren lovar dyrt och heligt att arbeta heltid i närmare 40 år, samt att tjäna ganska bra under hela tiden. Samt att betala, kanske, den största delen av sin lön till banken. De tjänar på lån. Dessutom, skulle låntagaren duka under, så har banken huset som säkerhet. Även om betalningar görs pliktskyldigt varje månad, så kan banken kräva in hela summan och sätta låntagaren i konkurs. Detta brukar ske om bostadspriser plötsligt börjar sjunka, och säkerheten blir mindre värd. Vilket de gör om folk slutar låna. Vilket händer om priserna sjunker. Det är ett pyramidsystem som kräver att det ständigt kommer in nya “suckers” längst ned i pyramiden. Annars kraschar allt.

HAVE SOME MONEY, WE´LL MAKE MORE

Vi har ett system där låntagare är mycket nyttiga för de högre upp. Men de får inte veta det, för då kanske de ställer krav. De ska vara tacksamma att de “fick” låna. Samtidigt är arbetslösa nyttiga, då de håller löner nere och ökar vinst. Men inte heller arbetslösa ska veta det, för då kan de ställa krav. De ska skämmas, för att systemet ska fungera. Vi har idag ett ekonomiskt system som är extra mycket dimridåer. Många lever kvar i tron att ekonomi fortfarande är mer på jorden. Som förr. Jag trodde det, tills jag började studera ämnet.

Så lån gör att ekonomin kortsiktigt går bättre. Om det är bra är en annan fråga. Dels finns aspekten att miljön tar stryk, dels kräver ekonomin bara att pengar snurrar runt. Om det sedan är arbete som gynnar eller skadar samhället/ människor i stort, är en fråga jag återkommer till.

BOSTADSBUBBLA

Eftersom de allra flesta privatpersoner i första hand lånar till bostad, så byggs en bostadsbubbla. (Tänk om kungen skapade så mycket pengar, att de förlorade värde) Eftersom de nyskapade slantarna startar sin resa genom samhället, för att bjuda på bostad, så finns plötsligt väldigt mycket pengar (i förhållande till hela ekonomin) till att köpa bostad för. Därför ökar bostadspriser först. Därför är bostäder så dyra. Utan detta lånesystem, hade bostäder varit mycket billigare. Hur mycket billigare är svårt att säga, då alla ekonomiska transaktioner påverkar varann, men som en mycket enkel tumregel, kan man utgå från de 90% extra som skapas vid bostadslån, som köparen har extra, och säga det höjer priserna tio gånger. Bostäderna skulle utan nya pengar kosta en tiondel. Detta som en mycket förenklad modell. Det här gör att vi sitter fast, då ingen politiker vågar börja justera ett system som är de flesta svenska familjers största ekonomiska tillgång. Vanligt folk har dragits in i, och blivit beroende av, pyramidspelet.

Bankfolk brukar skilja på den verkliga ekonomin, som är ganska stabil. Den är vanligt folks konsumtion och arbete. Basnäringar och infrastruktur. Den ändras långsamt över flera decennier och bestäms av folks utbildningsnivå, anställningsbarhet, infrastruktur, naturtillgångar och att inga krig, epidemier eller naturkatastrofer inträffar.

Sedan finns spekulationsekonomin. Den är allt från seriösa investeringar i långsiktiga affärsidéer till fantasiprodukter i form av pokerliknande spel. Det glada 20-talet var att några stora finansintressen fått vanligt folks ekonomi in i sin egen spekulationscirkus. Kortsiktigt fick då även vanligt folk massor av pengar. Det hade nämligen skapats många lån och massor av pengar i omlopp. Vilket var en bubbla. Den sprack 1929 och den stora depressionen blev en av de värsta katastrofer västvärlden sett. Arbetslöshet. Vräkningar. Folk svalt.

Allt detta skedde med intakt infrastruktur, arbetsvillig och arbetskunnig befolkning och frånvaro av omfattande katastrofer. Vad var problemet? Det saknades bara pengar. I omlopp. Grödorna låg och ruttnade på fälten, för bönderna fick inget betalt. Chaufförerna ingen lön. Handlarna inga produkter och inga kunder. I det läget, var skapande av nya pengar en bra medicin.

Eftersom vanligt folks fall berodde på att de dragits in i vild spekulation på börsen, så instiftade USA lagar där börsens “Wall Street” skildes från vanligt folks “Main Street”. Vars banker kallades för “Commercial Banks” och spekulationsbankerna för “Investment Banks”. Detta skedde på 30-talet genom The Glass Steagal Act. Därefter hade USA stabil ekonomi till 80-talet då Ronald Reagan rev upp brandväggen. Förmodligen betald av några stora finansintressen, och officiellt inspirerad av Milton Friedmans Chicagoskola och Margaret Thatchers avregleringar. Det glada 20-talet upprepades med 80-talets uppgång. Uppgången skedde med skapande av nya pengar. Fler avregleringar skedde, bl.a med Bill Clinton.

Mer och mer av vanligt folks pengar, t.ex. via pensionsfonder och bostäder, drogs in i spekulationsekonomin som lämnat grundidén om banker som mellanhand, och nu blivit egen industri. Det var här ständigt nya finansiella produkter skapades. Plötsligt var hela landets pengar så indraget i, och beroende av, spekulation, att ingen politiker vågade försöka vända utvecklingen. Bankerna hade nu också så mycket makt att ingen kunde, eller vågade kämpa emot. Dessutom är systemet så komplicerat att ingen har överblick. Det är som att försöka laga en jumbojet utan landningsställ, i luften. Att ständigt hälla på mer pengar, är som att bota bakfylla med mer sprit.

VAD ÄR ARBETE?

Aldrig har vi producerat så effektivt. Ändå stressar vi mer och utarmar jorden mer. Vi producerar och konsumerar i överflöd. Det är då lätt att konstatera att många av dagens jobb är onödiga. Flera skadliga. Samtidigt har vi en ekonomisk modell där allt arbete är “nyttigt”. Folk ska i arbete, oavsett samhällsnytta. Om så pengar roterar i ett lotteri så ses det som “nyttigt”. Finansvärlden roterar så mycket att den i USA är den största “industrin” Att detta inte går ihop märks redan på en växande del underklass i Västvärlden. Samtidigt som makten centraliseras till färre. Medelklassen krymper, underklassen ökar. I det läget är det dags att fråga vilka arbeten som i verkligheten behövs. Vilka behov vi har. Vilka arbeten som är onödiga kontra nyttiga är en stor diskussion, som jag inte tar i denna text. Men vår syn på pengar, ju mer ju bättre, ju mer rotation ju bättre, oavsett konsekvenser, behöver justeras. Att folk ska arbeta, med vad som helst, bara för en finansmodell, med några få vinnare, behöver ifrågasättas. Idén utnyttjar två motsatta moralidéer. Återkommer till frågan i annan text.

HUR MYCKET PENGAR FINNS DET?

Bra fråga. Kan man inte bara räkna ihop alla konton? Nej så mycket finns inte samtidigt. Men eftersom pengar ju ändå inte är siffror, utan löften om framtiden, så kan vi först tänka oss att vi har en stor slant på banken. Eller aktier, eller en dyr bostad. Vetskapen om denna stora tillgång gör att vi beter oss därefter. Så pengar verkar bara för att vi tänker på att vi har dem. Precis som vetskapen om en tillgiven hund som väntar därhemma. Så pengar påverkar vårt sinne, även när vi inte rör dem.

Men mer konkret så finns pengar bara när vi använder dem. Ligger de stilla så är det tveksamt om de finns. Ekonomi är ingen vetenskap, så det är upp till oss att tycka hur mycket pengar det finns. Ta den där lägenheten i Aspudden som jag köpte för en miljon och den där villan i Saltis som familjen köpte för tio miljoner. Låt oss säga att de anses värda samma summor. Men, finns de pengarna? Nej. Det är inte förrän någon verkligen slantar upp en miljon, respektive tio, som pengarna finns. Tänk om alla i bostadsföreningen i Aspudden vill sälja samtidigt, och om hela villavägen i Saltis vill sälja på en gång. Då får inte alla sålt, och det bjuds mycket mindre än summorna vi trodde bostäderna var värda. Det händer ju också att värdet sänks av andra orsaker. Området förändras, själva bostaden skadas, eller att köpare inte är lika villiga. Värdet på bostäder är fiktivt.

Så om man vill veta hur mycket tillgångar som finns i Sverige, och räknar ihop alla bostäders marknadsvärde, eller för den del taxeringsvärde, så gäller det bara för några bostäder åt gången och att inget sänkt priserna. Så det samlade värdet på bostäder i Sverige, är en fiktiv siffra. Det skulle inte gå att sälja allt på en gång. Så de pengarna finns inte. (Därför är fastighetsskatt osunt. Att kräva pengar som inte finns. Den som betalar fastighetsskatt, måste ha pengar från något annat håll. Lagen ökar segregation då bara de rikaste kan bo kvar)

OK, men kontanter på bankkonton då? Dessa kan man väl räkna ihop? Där finns väl pengarna? Nej, inte alla. Dels har banken använt pengarna, dels krävs att inte för många vill ha ut sina pengar samtidigt. Precis som med villorna, finns bara slantarna på banken om några vill ha ut. Så man kan inte räkna ihop alla kontanter heller. Precis som med bostäder, är det en bedömningsfråga, hur mycket pengar som finns på banken.

Samma resonemang gäller andra tillgångar i landet. Frågan om hur mycket pengar det finns i Sverige, eller världen, besvaras med filosofi, med politik, med närmast religiösa modeller. Detta är förklaring till att inte ekonomiprofessorer och andra insatta, lätt kan enas om vem som skapar pengar, hur mycket det finns och vad som är sunda ekonomiska åtgärder. Det beror på värdegrund. På bias. På om man upprepar vad andra sagt, eller tänker själv. Ekonomi är ingen vetenskap. Ekonomi är tro. Inget fel i det. Inget fel på alla som arbetar inom finans, men just nu har för mycket av makten samlats där. Ungefär som om någon annan industri eller samhällsfunktion, skulle ha för mycket makt över hela samhället. Nu centraliseras makten till några få.

Vi behöver återgå till den sparbanksekonomi vi hade förr. Då skulle makt decentraliseras igen. Större samlad stabilitet uppnås.

Jag har följt vetenskap och politk hela livet, och är ny på att tänka i ekonomi. Så om du vet mer, berätta gärna.

– – – – – – – – – – – – – – – –

SvD-journalisten Andreas Cervenka skrev “Vad är pengar”. Han berättade i UR:s “En bok en författare”: http://urplay.se/172642