Sälja glass. Det var en finsk man som hade stor lastbil med fryshytt.
Vi var tre ungar som trängdes på och bakom passagerarsätet. Av någon
anledning brukade han köra till Tyresö där vi sprang runt i
radhusområden, ringde på och frågade; Vill ni köpa glass? Sedan
tillbaks till bilen för att hämta. Det hände att jag glömde folk som
beställt.
Tidningsutdelning med moppe en period nån timme innan skolan, annars
sommarnätter under ett par år. Vi samlades vid Ringvägens station kl
2.30 och skulle vara färdiga före 6:00. Mina föräldrar instruerade mig
att börja dricka kaffe. Kan fortfarande minnas hur konstigt det smakade
de första gångerna, där ensam i köket vid tvåtiden. Jobbet gav hela 50
kr per timme, vilket var jättemycket. Detta var i villaområden där jag
blev en riktig snitsare på att köra min moppe snabbt och perfekt mellan
alla brevlådor. I hyreshusen i Neglinge blev det 10 kr i timmen. Jag
var väl inte lika snabb på trappstuds. Detta var innan sommartid
infördes, så det var ljusare på morgonen. Äckligt var det med
insekterna man fick i ansiktet.
En morgon varierade jag rutinen och körde min vända från andra hållet.
Nästa dag fick jag bassning då abonnenter klagat på utebliven tidning.
Jag hade glömt några gator då jag körde baklänges. Men de otroligt
vackra svenska naturmorgnarna var den allra bästa lärdomen. De var
starka när man var ensam därute. Som tur var bodde vi i mitt distrikt,
så det var nära hem när man var som tröttast. Lukten av fräsch
tidningssvärta och den där hemska känslan av sömnbrist kommer till mig.
RSS
Facebook