Hur pengar uppstår och förstörs

Här är en mycket förenklad beskrivning av hur västvärldens pengar kommer till världen, och hur de raderas. Ungefär 98% är elektroniska pengar, det är de vi talar om. De få procent som är sedlar och mynt, börjar sina liv som ersättning för elektroniska pengar. Då detta är en förenklad beskrivning av grunderna, håller vi oss till elektroniska pengar. Vi kan ta svenska kronor. Systemet är detsamma i större delen av den moderna världen. Det är inte de enda systemet.

LÅN

Alla pengar uppstår som lån. Om jag går till banken och lånar en miljon kronor, så skapas denna miljon ur ingenting. Enkelt uttryckt. När jag senare betalar av mitt lån, raderas miljonen ned steg för steg, för varje avbetalning. Den miljon som uppstod ur ingenting, minskas med varje amortering jag ger tillbaks till banken. Samma gäller alla pengar.

HUR MYCKET PENGAR FINNS DET?

Det går inte att säga hur mycket som finns. Pengar har inget tekniskt värde. De är mänskliga löften om betalning, men den diskussionen kan vi ta senare. Vi kan hugga till med att det finns ett tusen miljarder svenska kronor. Det är en siffra ur luften för att beskriva alla kronor som finns. När jag lånar min miljon, så ökar pengamängden med en miljon. Nu finns tusen miljarder, en miljon svenska kronor. De tusen miljarderna har också kommit till världen som lån. De minskar också lite för varje dag de betalas tillbaks till bank.

RÄNTA

Förutom att betala tillbaks lånet på min miljon, så ska jag också betala ränta. Det är så banken får betalt för tjänsten att låna ut pengar. Hur mycket är räntan? Bostadslån kan löpa på 40 år. Med sex procents ränta, blir det ungefär lika mycket som lånet. Min lånade miljon, kostar ungefär lika mycket i ränta, över de fyrtio åren. En miljon lån + en miljon ränta = två miljoner. Ungefär. Om räntan istället är tre procent över fyrtio år, blir räntan en halv miljon, över fyrtio år. Med tjugo års lån till sex procent, blir räntan ungefär halva lånet.

Det är här det blir osäkert. För hela pengamängden, alla de tusen miljarderna, och min miljon, ska betalas tillbaks, och raderas. De finns bara ute i samhället som lån. Pengar är tillfälliga, de är kopplade till tid.

Osäkerheten ligger i att inga pengar skapas för räntan. Jag har fått en miljon, men ska betala tillbaks två. (Om lånet har sex procents ränta över 40 år) Likaså bestod sveriges totala pengamängd av ett tusen miljarder. Dubbla mängden pengar ska betalas in. Kanske. I verkligheten skiftar dubbleringens storlek, beroende på varje enskilt låns tid och ränteprocent. Amorteringsfri tid fördyrar räntan.

PYRAMIDSPELET

Detta är det pyramidspel som västvärldens ekonomi är. Vi kan förenkla ytterligare, och låtsas att de tusen miljarderna inte finns. Vi tömmer hela Sverige på pengar. Sverige har nu inga pengar. Jag lånar miljonen, och spenderar ut i samhället. Nu finns bara ”min” miljon ute i Sverige. Den cirkulerar mellan människor. Jag ska betala in miljonen till banken, och måste göra business eller lönearbeta för att få tillbaks min miljon, och betala in. Månad för månad. Det är så vårt pengasystem fungerar. (I verkligheten är det omöjligt att lyckas få tillbaks hela miljonen. Några kommer att hålla hårt i de delar av min miljon de fått tag i. Hur jag ska komma ur den knipan, beskrivs lite senare)

Ett större problem är räntan. Pengar att betala den finns ju inte. Det existerar ju bara den miljon jag lånade. I hela Sverige. Eftersom räntan ska betalas in från första månaden, så kommer min miljon i svenska ekonomin, vara slut innan hela lånet&ränta är betalt. Om räntan är en miljon, så kommer sveriges kronor vara slut när jag betalt av halva lånet. (Ja, då kommer en halv miljon finnas hos banken, som ränteinkomst. Därifrån kan banken spendera dessa pengar ut i ekonomin) Men även om jag lyckas tillskansa mig den halva miljonen igen, så saknas fortfarande en halv miljon. (Som raderats lite för varje amortering) Jag kommer hamna hos Kronofogden, och den bostad jag lånat för, och som var säkerhet för lånet, kommer att tillfalla banken. Vårt pengasystem är en matematisk omöjlighet.

NYA TORSKAR

Såvida inte någon annan också lånar. Det är min enda chans. Säg att du lånar en miljon. Nu finns din miljon ute i den svenska ekonomin. Jag måste försöka få tag i minst halva din miljon. Eftersom jag måste betala både lån och ränta. Jag får göra business för att försöka få tag i halva din miljon. Om jag lyckas, så är jag fri och ute ur pyramidspelet. Men du har nu bara en halv miljon att tjäna tillbaks och betala in. Du är också skyldig att betala in två miljoner. Om du också lånade på fyrtio år och sex procents ränta. Du ligger sämre till än jag gjorde. Du får hoppas att en tredje person lånar någon miljon. Hellre ännu mer, eller fler personer, så du får lättare att arbeta tillbaks dina pengar ur ekonomin.

Detta är pyramidspelet. För den som ska låna, är beroende av att andra lånar lite senare. Så fort den som funderar på att låna, inser att andras förtroende för ekonomin sjunker, och de nog inte kommer att låna i framtiden, så vågar denne presumtive låntagare inte låna. Då kraschar pyramiden. För alla de stackare som sitter i pyramiden, kan ju inte betala. Så mycket pengar finns inte hela Sverige. Deras hus, mark, företag m.m. kommer då att överföras till bankerna.

VERKLIGHETEN

I verkligheten fungerar det så här. Men som sagt är detta en mycket förenklad bild. Den visar på de stora linjerna i västvärldens ekonomi. Det går att krångla till resonemanget ordentligt med detaljer. Och det görs ofta. Men, det går också att beskriva systemet ur andra synvinklar. Dessa två fakta, är förklaring till att det förekommer olika beskrivningar på hur pengar fungerar.

TIME IS MONEY, ELLER…?

Det finns ett annat pengasystem. Där skapas inte pengar som skuld. Där skapas pengar som tillgång. Om staten istället skapade pengar, så skulle inte tid ha betydelse. Pengar skulle inte automatiskt raderas över tid. Folk skulle inte behöva betala 200% för sina pengar. Bostäder och andra tillgångar, skulle inte tas ifrån de som kom för sent in i pyramidspelet. Makt skulle inte automatiskt centraliseras till färre och färre i toppen av pyramiden. Inflation skulle inte med automatik krävas.

Anledningen till att bostäder är så dyra, är att folk måste ha någonstans att bo. De helt nya pengar som skapats för lånet, ger den nye låntagaren mycket att bjuda med. Nya pengar har alla andra som bjuder på bostäder med nya lån. Därför blir bostäder så dyra. Sedan rör sig pengarna i samhället, och fördyrar allt annat; inflation. Men den blir som högst där pengarna börjar sin resa. Därför har vi en bostadsbubbla. Alla bubblor kraschar. När vet ingen. Det är som att försöka förutsäga exakt när en fågelflock kommer att vända.

Om staten hade kontroll över pengamängden, kunde volymen justeras med full demokratisk insyn. Då skulle inte staten sitta i knät på privata bankintressen, med okända lojaliteter i andra länder. Idag måste även stater låna, och hamna i beroende. Politik styrs inte så mycket vid valurnan, som vid lånedesken. Stater tvingas ändra politik för att få lånefördelar. Om istället staten tillverkade pengar, skulle demokratin få en chans. Om istället staten tillverkade pengar, skulle den inte behöva ett skattesystem. Men, skatter är ju till största delen ett sätt att styra folks beteende.

POLITIK

Så varför har vi detta system? Svaret finns delvis i föregående stycke; de i toppen av pyramiden, vill bevara sin position, och själva spelet. Nu när spelet väl är igång, är det riskfyllt att justera. Så fort folk börjar tro spelet kan vingla, slutar de låna, och krasch kan komma. Det vill ingen sittande politiker vara med om. De kommer få skulden. Istället försöker sittande politiker och riksbanker, försiktigt justera till ”lagom” mycket pengar. Lagom mycket inflation. Lagom mycket deflation. Det handlar om att justera pengamängden. Hur många kronor ska finnas?

Hur mycket vi tycker varje krona är värd, är en långsammare process. Så antal kronor är viktigt; pengamängden. Lånen avgör dess storlek. Utan lån stannar Sverige. Ständigt nya lån krävs för att hålla bubblan uppe. Lagom mycket. Bubblan finns i våra huvuden. Vad vi tror och känner om pengar. It is a Mind Game. 

Ledande politiker och tjänstemän ägnar nervöst dygnets timmar att kolla hur folk upplever ekonomin. Dessa ekonomer kan göra långsökta justeringar. En riksbank kan justera styrräntan, och hoppas att bankerna följer. (Låg ränta gör att folk lånar mer = pengamängden ökar. Ökad ränta minskar ökningen. Om folk lånar väldigt lite, minskar pengamängden = deflation) En finansminister kan tala med de stora spelarna. Skicka ut pressmeddelanden, i hopp om att bli intervjuad och få säga saker, om de inte klipps bort, som kan påverka den stora massan. Allt handlar om att med tröga och trubbiga instrument försöka påverka folks psyke. Visserligen är instrumenten tröga, men en krasch kan komma närsomhelst, och vara blixtsnabb. Pengar flyttas det helt naturliga att bara vara en känsla av ett visst värde, till att ingå i ett spel. Så behöver det inte vara. Det har funnits andra system. Som att kungen istället kontrollerar pengamängden. Idag skulle det kunna ske med demokratisk insyn. 

FIAT-PENGAR

Vi vet alla hur mycket en femhundring är värd. Hur mycket den kan ge. Det kan kallas ”fiat”-pengar. Att vi i våra huvuden har en känsla för pengars värde i varor och tjänster.  Det är som byteshandel. Vi värdesätter två saker i ett byte. Med fiat. (Som ungefär betyder; låt så vara) Det är det enda vettiga sättet vi kan värdera varor, tjänster och pengar. Även om det är guld i bytet, så måste de två parterna värdera guldet. Så guld gör ingen skillnad. Fiat-pengar&varor&tjänster är det enda sättet vi kan utföra transaktioner.

TVÅ PARTER

Grunden för en vettig syn på pengar är att utgå från de två parterna i varje transaktion. Så var det från början. Med byteshandel och med pengar istället för vara/ tjänst. Problemet är när tredje part vill lägga sig i och styra. Kontanthandel är exempel på två parter. (I stort) Kreditkort/ betalkort är exempel på en tredje part som finns med. Dels kan den tredje parten kontrollera exakt vad som köps&säljs, till vilket värde, vid vilken tid, plats, och av vilka. Denna kunskap ger mer kunskap än de två parterna kan komma ihåg. Dessutom kan kortorganisatören stoppa transaktioner i den stund de två vill sälja&köpa. Dels tillkommer extra kostnader. Nu finns praktiska fördelar med kortbetalning. En annan modell är att folk själva skapar valutor. Som sedlar eller i dator, som t.ex. ”Bitcoin”.

BUBBLA och KRASCH

Varför har vi dagens system? Vår ekonomi är ett pyramdisspel. Det behöver inte vara så. Det finns ingen vettig anledning. Först skapas bubbla, sedan krasch. De som har mycket, kan då för billig penning köpa upp tillgångar. Risken är att de riktigt stora spelarna, inte bara betalar politiker för att få lagar skrivna, utan även manipulerar marknaden. Uppgång och nedgång kan styras. Sänkning av annans värde, uppköp av detsamma, och höjning av värdet. Detta kan ske i alla ekonomier, men genom lån kopplas folk, organisationer, företag, kommuner, stater,.. fast under tid. Så det är bara de största spelarna som tjänar på dagens system. Vanligt folk förlorar.

PENGAR ÄR TID

Tidsfaktorn betyder mycket. Den bygger in ett onödigt stressmoment där bara de skickligaste kan hoppa mellan pengarnas isflak. Utan att det skapar verkligt värde. I form av varor och tjänster. Detta pyramidspel flyttar mycket kraft från produktion av verkliga värden, till ett ständigt jagande för att inte sjunka. Det blir till ett nollsummespel där man bara kan vinna när någon annan förlorar. En sund marknadsekonomi koncentrerar sig på tillgång och efterfrågan. Där ligger makten hos vanligt folk. De två parterna i varje transaktion. Där kan bägge parter vinna på en transaktion. Så målas vårt system ibland upp. Men det är inte så.

För några decennier sedan hade vi en ekonomi där folk och företag sparade innan betalning. Idag lånar vi först. Många är tvungna. Det flyttar in en tredje part som får mycket makt. Att pengarna blir dubbelt så dyra (beroende på lånevillkor) samt den tillförda risken av att förlora säkerheten (bostad, företag) om bubblan skulle spricka, medför en nervositet, som inte kommer ur att serva marknaden.

Lånesystemet är en onödig ryggsäck som flyttar makt från privatpersoner och riksdagar, till några anonyma finansintressen långt bort någonstans.

VARFÖR?

Det är vårt eget fel. Ingen säger nej till pengar i handen. Inte ens jag. Idag har det gått så långt att den som vill ha arbete, ofta måste flytta till storstad. Där måste man köpa dyr bostad. Då måste man låna. Eftersom politiker, media och alla som har något att säga till om, ingår i toppen, så vill de inte peka på problemet. Politiker tar emot pengar. Så, vad du röstar på har inte någon betydelse. Det är därför etablerade media inte tar upp detta problem. Det är därför dessa fakta bara beskrivs på små obskyra platser på internet.


Comments

2 responses to “Hur pengar uppstår och förstörs”

Comments are now closed
  1. Mona Westerlund skriver:

    Jag undrar vad som skulle hända om det blev aktuellt (av någon anledning) att folk skulle flytta (utvandra) t ex till Thailand. Då skulle väl bostäder bli billiga (gratis?) här. Men allt skulle förstås stanna upp, om tillräckligt många försvann. Då skulle det inte finnas någon som höll igång el och annat.
    Blev det tillräckligt många kvar, skulle man då i så fall kunna ”byta penningsystem”?

  2. Magnus skriver:

    Hej Lars,

    intressant läsning! Jag tänker att en modell och beskrivning som kanske håller i en globaliserad värld är blir att vi sätter ett värre på jorden. Detta värde skall spegla respektive nation och ner till land osv. Du säger att dagens modell bygger på tillväxt och att mängder ökar. Och värdet på Tellus gör också det. Vi förädlar genom infrastrukturer och berikar även oss som art. Avstannar ökningen så faller korthuset säger du. Ock så blir säkert fallet en dag och domedags profeterna och kanske Dan Brown med sin senaste bok någonstans har rätt. Kanske också du och din modell blir tryggare i sådant fall. Människan är nog på jorden för att stanna trotts allt och under tiden kommer vi knappast bli dummare utan smartare. Om vi satte ett monetärt värde på jorden för 100 år sedan är det troligt mycket större idag. Om en intergalaktisk köpman skulle värdera jorden mot mars kanske jordens värdeökning är större än mars på 100 år. Problemet jag ser att ingen reviderar jordens totala värde och ser till att det totala värdet inte överstigs av summan av ländernas. Men att totala vädret ökas är jag övertygad om! Även om folkmängdsökningen avtar eller rentav stagnerar eller backar blir vi fortfarande smartare över tiden och förädlar planeten. Man kan kalla det utarmar och detta kanske också är sant. Men vi anpassar oss snabbt till nya förhållanden och skall inte underskatta detta. Så en tillväxt är nog ofrånkomlig. Och att inte främja tillväxt är att främja motsatsen och här blir det ganska otrevligt då tror jag. Låt oss istället lära oss att sammarbeta med att se till de gemensamma våderna på jorden och DET gemensamma värdet av jorden. Fokusera på att optimera livskvalitet utan att urholka tillgångar på ett oansvarigt sätt. Låt oss ha tillväxt men inte till priset av dumhet utan fokusera på sundhet i tillväxt. Men fokusera fortfarande på tillväxt. Motsatsen är inte riktigt mänsklig kan jag tycka.