Det enda könet…

…är Katrine Kielos beteckning på ekonomers sinnebild av den ekonomiske aktören. En strikt logisk man, vars handlingar kan förstås, och därmed förutsägas, som rationell egennytta. Därmed beräkningsbar. Nu berättar Kielos att denna syn inte stämmer. Alla gör vi ekonomiska beslut efter känslor. Om vi så är iklädda slips och har miljonbonusar i styrelserum.

Kielos beskriver viktiga sammanhang, men hon är inte ensam. Fenomenet känslo- och gruppstyrda ekonomer har tagits upp av fler, inte minst efter krisen 2008. Dessa andra betraktare refererar Kieolos till, och ger deras beskrivningar. Tyvärr är delar av Katrine Kielos bok en svengelska, som ger känsla av raka översättningar från de andras texter. Det känns ibland lite som plagiat. Eller så är hon inte främmande för att översätta engelska begrepp ord för ord. Rakt av. (Eller är det en släng åt ekonomer? Men de brukar använda de engelska termerna, på engelska)

 

GANSKA BRA BOK

Nåja, det är inget att avstängd av, för Kielos ger fler viktiga insiktsfulla tankar. Även på ren svenska. Som att ekonomiska modeller inte ska ses som heltäckande beskrivningar av verkligheten. Hur kommer det sig i så fall att några av de viktigaste arbetena inte ens finns med i ekonomin? Som de flesta kvinnliga. Hur kommer det sig att göra pengar på pengar ens kan anses samhällsnyttigt? Kielos har många träffsäkra poänger om ekonomins villovägar. Om de var isolerade företeelser vore en sak, men dessa fenomen styr ekonomi och liv för så många andra. Det är i dessa banor boken ger mest. En livsfilosofi värd att begrunda. Nu blev det kanske lite upprepning av argumenten, egna och andras, så jag skumläste vissa kapitel.

 

Bok och författare: ”Det enda könet” av Katrine Kielos.

 

 


Comments are closed.