Jihad i Sverige

Läste just klart boken “Jihad – Svenskarna i de islamistiska terrornätverken” av Magnus Sandelin. Den kom ut i år, 2013. Sandelin går igenom alla de svenska islamister han kunnat få fram, (framstår det som) vilka planerat och/ eller deltagit i terrorattentat. I slutet av boken listas 25 fall från 1995 till 2012. Genom boken får vi följa, kanske, 10-15 svenskar närmare. Hur de närmade sig militanta synsätt, vilka de träffade, fick inspiration av, hur deras planer förverkligades, hur många av dem dog, och intervjuer med några som lever vidare.

Sandelin ger inte alla sina källor, men flera ser ut att komma från Säpo och kanske andra underrättelsetjänster. Många uppgifter är inte vad som brukar förekomma i svenska media och ser ut som spaningsuppgifter. I USA berättar media mer av denna typ av levnadsöden. De olika öden vi får detaljer kring, gör att vi kommer närmare dessa misstänkta och dömda terrorister. Sandelin beskriver uppväxt, förebilder, ställningstaganden,  värvning, resor, kontakter,…

 

1984 – STOREBROR SER DIG

Ett bestående intryck är hur mycket Säpo, ihop med utländska underrättelsetjänster, håller noga och nära koll. Boken beskriver många telefonsamtal, webbsurfande, kontakter, resor, möten,… som spaningsobjekten utför. Det ger en bild av ett skrämmande kontrollsamhälle som inte tillåtits om det varit etablerade svenskar det spionerats på.

Samtidigt är ju säkerhetstjänsters uppgift inte alltid att dra brottslingar till åtal, utan oftare att hindra dem innan de blir brottslingar. (Ett skäl att undra om Säpo borde ligga inom Polisen) Jag har i alla år varit mycket tacksam för att spionorganisationer världen runt förhindrar terrorattentat och skyddar oss. Många lyckade fall av utebliven terror får vi aldrig kännedom om. Dels för att allmän kännedom skulle avslöja spaningsmetoder och källor. Dels för att svenska media för närvarande inte belyser frågan, vilket Sandelin anför. Inte minst i slutorden.

 

DJUPARE MOTIVATION

Dock innehåller boken ingen djupare förklaring till motiv. Mest att personerna i fråga är misslyckade och tar till terror i desperation och hat. Nu vet jag inte hur vanligt detta är, men om man studerar Islam och muslimer i allmänhet, blir det solklart att Islam ingalunda är något som hänger ihop med misslyckade liv. (Inte minst om man jämför med många västerlänningar) Tvärtom ger även denna religion sammanhang, stadga och styrka. Dessutom gemenskap. Det sistnämnda kommer Sandelin in lite på som motivation.

 

LITEN MINORITET

Det ska upprepas att den allra största majoriteten av muslimer inte hjälper till med terror. Vi talar om en liten minoritet militanta.

Det är ju för västerlänningar ofta svårt att förstå dessa terrorister. Media sjunger ju modernismens lov, och vill inte berätta om traditionell religions fördelar. Och att då många ser med avsky på Väst. Samtidigt vill media inte avslöja problem med de styrandes politik.

Det kan därför upprepas att många av de som utför självmordsbombningar, har så kallat lyckade liv. Ofta här i Väst. Välanpassade i skola, yrkesliv, fritid och med lyckliga familjer. Deras motiv blir då liknande en välanpassad västerlänning som gör lyckad militär karriär. Även när det innebär död, är det för dem ofta en nobel och lyckad handling. (Givetvis finns olika motiv och synsätt)

 

SVARTVITT

Här skiljer sig Sandelins inställning. Möjligen också Säpos. Sandelin tycks mena att Vi är de goda och De är de onda. Deras kamp är Ond. Våran är God. Så brukar man resonera i varje krig, och det är även så många islamister ser det. Att de i sina länder inte får leva ifred med Islam då Västerlandet kommer dit och krigar. De ser de rena och goda sidorna av Islam och ser den dekadens och cynism som finns i Väst. Inte minst framstår för många demokrati som en lögn.

Denna aspekt återfanns inte mycket av i Sandelins bok. “Kriget mot Terrorismen” kommer aldrig ta slut så länge vi tror vi har den Enda Sanningen och då förväntar oss alla ska bli som vi. Nej just det, vi behöver inte bli muslimer för att respektera dem. Världen är inte svart-vit. Samtidigt finns en del att göra vad gäller integration. Den kan inte ske utan gnissel. Men det är en annan story.

Sandelin avslutar sista kapitlet med en mening om att han känner sig främmande där på Rinkeby torg. Det var tråkigt att läsa, men en sådan mänsklig reaktion ska tas på allvar. Om man känner så, bör man kunna sätta sig in i hur många ifrån traditionella kulturer upplever Väst. Sexualisering av kvinnan. Dekadent kortsiktig njutning istället för livslång strävan. Ständigt nya diktat om hur vi ska leva och tänka. Här anser jag vi kan söka skäl till varför en del svarar med terror. Det gör den inte rättfärdig. En annan motivation för terrorister är den militära och politiska närvaro vi i Väst har i många muslimska länder. Är det krigandet rättfärdigt? 

 

SLUTSATS

Läs boken för att få reda på saker som media knappast berättar, (inte av välvilja, utan för att skydda de styrande) men kom ihåg det handlar om en liten minoritet troende. Lär också om Islam och muslimer för att sätta boken i perspektiv. De flesta muslimer lever som vanliga svenskar. Vilket de är.

Fotnot, Ordet “jihad” är inte liktydigt med våld. Jihad brukar beskrivas som den strävan, den kamp, den självdiscipilin, varje individ kan utföra för att söka bli en bättre människa.  

 

 


Comments are closed.