DAB-radions politik

Debatten om radio via DAB (vilket enligt svenska stavningsregler bör skrivas Dab, snart kanske dab…) handlar som vanligt  mest om teknik och som vanligt mest om sändarnät. Detta utesluter många samhällsbetraktare som inte tror sig förstå teknik. Nu har jag teknisk bakgrund och kan avslöja att även Dab mest handlar om politik och särintressen. Så låt oss utgå från en helt annan spelare: Radiolyssnaren!

 

VAD DEBATTEN BORDE HANDLA OM

Vad är radio? Det har hittills varit att passa sändningstider och få en enda chans att höra ett program. Därefter hoppas matcha sitt liv till en repris. Eller fixa egen bandinspelning. Idag har vi fått möjlighet att ta del av radioprogram som vi läser text. Vi väljer själv vad och när vi läser. Denna På begäran-funktion finns nu även med radio och den sätter lyssnaren i centrum. Precis som med böcker, kan vi själva fördjupa oss när och där vi vill. Vi kan pausa och tänka efter. Vi kan repetera små bitar för att få klarhet. Eller spela rätt igenom. Vi kan kritiskt kolla vad som sägs, och bli smartare.

Med radio kan vi idag göra detta även utomhus och i bilen. Med en smart-phone. Vi kan på egen begäran starta uppspelning av program från utgivaren. Eller först tanka ned och sedan lyssna. Idag är vi inte heller låsta till de sändningar som några få beslutat ska höras just där vi är. Dessa få, är oftast politiker påverkade av några ännu färre särintressen, via lobbying. Vi kan idag höra andra länders radio via internet, och framförallt: Vi kan höra även mindre penningstarka organisationer och privatpersoner. Det är så billigt och enkelt att lägga ut program på internet, att nästan alla kan få en röst. Vi kan höra allas synpunkter.

Dessutom breddas uttrycksmöjligheterna till text, bild och tvåvägskommunikation.I sammanhanget framstår internet som förstaval. Där finns allt från alla, när vi vill. Ihop med text och bild. Vi är fler och fler som utgår från internet och sedan kompletterar med annat. De flesta har tillgång till några FM-mottagare. De är också billiga. För sändningar i Dab, (och Dab+) skulle vi behöva köpa nya mottagare. De är mycket dyrare. De minskar antal platser där mottagning fungerar, och förbättrar i praktiken inte ljudkvalité. Mer om ljudteknik senare.

 

VARFÖR DAB?

Officiella argument för digital radio är bättre ljudkvalitet och fler kanaler. Det borde heta bättre ljudkvalitet eller fler kanaler. Man kan inte ha kakan och äta den. Digital sändning av radio och teve, medger att kontinuerligt kunna justera om det givna utrymmet ska nyttjas för några få kanaler med bra kvalitet eller fler med sämre. Många anser att SR justerat åt fler kanaler med sämre kvalitet. De som kan digital radio, säger också att Dab-tekniken är gammal, med IT-mått. Här finns en skillnad mot internet. Där pågår en ständig utveckling. Inte bara av idéer och avsändare, utan också av teknik.

Det kan bli frustrerande med nya system för den vanlige konsumenten, men är en konsekvens av politisk frihet. Dab stämmer bättre med det gammaldags stordriftstänkande som radio förr låg under. Det är de stora aktörerna som kan få stordriftsfördelar med Dab. Än mer intressant; Dab blir ett sätt att låsa in lyssnaren, i ett av dem kontrollerat system. En del tidningar försöker göra samma sak på internet. Här kan man jämföra med ett Facebook, som erbjuder tjänster som låser in FB-användaren. Det har även uttryckts från FB:s ledare, att man vill folk ska gå till FB först. Och sedan därifrån surfa på internet. Konsumenten blir då åter beroende av några få stora. Som med kabelteve-abonemang.

I radions gryning kunde lyssnaren höra hela Europa på mellan- och långvåg. Höra hela världen på kortvåg. Med FM, kan lyssnaren bara höra vad som sänds i samma region. Med Dab, minskas lyssningsmöjligheterna till de rikaste aktörerna.

Här syns en tydlig likhet med de som vurmade för radiomonopolet. De ville svenskarna endast skulle lyssna till radio från Sveriges Radio. Dab lämpar sig för stordrift. Idag finns bara två storägare till reklamradion. Dessa två har med tiden visat större intresse för Dab. Varför? Tja, liksom forna tiders radiomonopol-ivrare, vill de förmodligen cementera sina positioner. Små stationer finns idag i närradion. Där är de billiga FM-sändarna en biljett att komma ut. (Även om internet idag är ännu bättre för dem) Ska man komma in i Dab-nätet, måste man komma in i värmen kring de stora elefanterna. Betala sig in, eller vara dem till lags.

 

MEN DIGITALA TEVESÄNDARE DÅ?

Teve är mer som radio var förr. En stor apparat i vardagsrummet. Sitta och titta, utan att göra något annat. Dyr teknik och några få aktörer. Denna klumpiga teknik och mer monopolliknande situation, lämpar sig för stelare stordrift. Därför är de vanliga tevesändarna mer lämpade att sända digitalt. (Och gör så sedan några år) Här ska man förstås jämföra med internet, som förändrar tevetittande på samma sätt som radiolyssnande; fler valmöjligheter vad gäller innehåll och avsändare. Plus en ständig teknisk utveckling.

Dab är äldre än digitalteve. Kanske är det därför Dab-förespråkarna fortfarande vill ha eget sändarnät för Dab. (Det sänds på en del av de frekvensband som tidigare användes för analog teve. Tevekanalerna 5 till 12, om jag minns rätt) Annars kan man tycka det vore smart att även sända radiokanaler i det digitala marknätet för teve. Det ligger i de gamla frekvensbanden för TV2.

Dab finns sedan många år i Luleå, Stockholm, Göteborg och Malmö. Någon rusning efter de dyra Dab-mottagarna har vi inte sett. De enda modeller jag känner till är bordsmottagare. Troligen finns även bärbara. De bör väl vara lite större än många FM-mottagare.

I många av Toyotas bilradioapparater finns en knapp för Dab. Men där brukar det vara tyst. Apparaterna är bara förberedda för Dab. När jag frågade vad en komplettering till färdig Dab skulle kosta, gavs ett pris på över fem tusen kronor. Det var en del hårdvara som skulle installeras.

Android-telefoner brukar även ha FM-mottagare. Men inte Dab. De har förstås tillgång till radio via internet.

Sammanfattningsvis blir det mycket svårt att få folk betala dyrt för nya Dab-mottagare. Alla har ju redan FM. Vars mottagare dessutom är billigare. Vi som längtar efter andra kanaler än FM ger, ser internet som ett mycket bättre ställe. Dab är bäst för stora aktörer. Och för apparattillverkare. Det är alltså en politisk-ekonomisk fråga. Inte en teknisk. Men den kan gömmas som teknik. Många tror de inte förstår teknik, eller tror Dab är ett naturligt led i teknisk utveckling. Vilket det inte är.

 

PRAKTISK LJUDKVALITET

Som ljudtekniker njuter jag av den jämnhet som Dab ger. Ljudet ligger där stabilt. Mycket bättre än dagens FM. Har lyssnat ett par gånger i bil. Runt Radiohuset och runt Las Vegas. Bägge gångerna kördes jag runt av Dab-försäljare, som självklart noga kollat rutten innan. Svagheten med Dab är de tysta stunder bilisten råkar ut för då och då. Har man otur råkar det vara precis där man stannat för rödljus. Några sådana platser körde inte försäljarna till.

Teknikern i mig kan också intyga att dagens FM inte heller är perfekt. För den vanlige lyssnaren innebär FM ibland brus och/eller försämrat ljud. Det slipper man med Dab-radio, men den tystnar som sagt helt på de platser FM-radion börjar brusa lite. Detta är mer frustrerande för alla som bara vill praktisk ljudkvalité; att tydligt höra vad som sägs. Hellre lite brus än tystnad. Praktisk ljudkvalitet är som den vi vill ha i telefon. Det ska bara fungera och vara tydligt.

Det jag nämnde i början om jämnhet, är mer för finsmakare. Här kan Dab med fasta mottagare ge mer än dagens FM, ja även än gamla FM. I teorin. I praktiken beror det på hur många kanaler avsändaren packar in. Här kan även internet ge superb kvalitet. Allra bäst när man först laddar hem programmet. Problemet med internet är ju annars att det kan uppstå tysta stunder när kapaciteten inte klarar trafikmängden. Så alla system har sina svagheter.

 

DAB

Dab är inte detsamma som digitalradio. Det är en form av digital radio. Dab (Digital Audio Broadcasting) och Dab Plus (DAB+) är en sorts radiomottagning/sändning som kräver speciella mottagare och nytt sändarnät. Sveriges Radio sänder via cirka 55 stora sändarstationer (gånger fyra kanaler) plus mindre sändare för att täcka upp luckor. En full utbyggnad av Dab skulle innebära nya sändare på alla de ca 55 stationerna. Ganska så säkert fler småsändare för att täcka upp luckor. (Eftersom Dab och annan digitalradio tystnar helt, där analog mottagning blir brusig)

Stordriftsfördelen för SR är att man kan få in alla fyra kanalerna på en sändare. Plus fler kanaler. Det är också miljövänligt då man spar el. Samma stordriftsfördelar finns för de två reklamradioägarna. I Stockholm delar de på alla tio PLR-frekvenser.  (Hur det blev så är ett mysterium i sig) Så då är Dab mer lockande. För dem. Inte för lyssnarna.  Om man inte tänker på möjligheten till fler kanaler. Men då finns ju redan internet. Där man får mer och kan spela upp på begäran. Nu kan man säga att internet-radio är gratis hemma, men bärbart och i bil, har man normalt bara en begränsad tid gratis. Sedan kostar det per minut. En annan aspekt är att allt vi gör via internet sparas, och vid behov kan spåras. Inget sparas av vad vi lyssnar på via etern. Så Dab har sina fördelar för oss paranoida.

 

DIGITALRADIO

Digitalradio är ett vidare begrepp, vilket ofta används när man över reguljära analoga sändare, FM och AM, också sänder digitalt. Detta är mer flexibelt, då vanliga analoga FM/AM-mottagare fortfarande kan ta emot, och de med speciella mottagare dessutom kan ta emot digitala kanaler över samma sändare. Det går även att upplåta hela FM/AM sändaren till digital sändning, vilket omöjliggör vanlig analog mottagning, men ger fler kanaler och/eller bättre ljud.

Fördelen med dessa typer av digitalradio, är att de medger mer flexibilitet i teknikutveckling, samt att även mindre radioorganisationer kan vara med. Många Dab-motståndare är positiva till dessa former av av digitalradio. Varav ett system kallas DRM.

 

FÖR FINSMAKAREN

Dagens FM inte är optimalt. Det lät mycket bra tills man tillförde stereo. Då infördes diskantbegränsande filter, (vid 15 kHz) i sändare och mottagare. Det förhärskande stereosystemet har också en pilotton på 19 kHz. Senare tillfördes ytterligare digitala signaler. Det är info om sändarnät, programtyp, m.m. Mycket smarta lösningar för lyssnaren som då lättare kan välja kanal, men dessa extra signaler, plus stereosystemet, påverkar den analoga lyssningen. Det blir mer brus, fladdrande, och ibland distorsion. Därför lät FM-sändarna bättre de första decennierna. Men då distribuerades radio på kabel, vilket gav sämre ljud, ju längre man kom. Sedan började Televerket distribuera radio via analog radiolänk, vilket gav bra ljud till alla FM-sändare i Sverige. Men samtidigt kom pilottonstereo och några år senare RDS/PI som tillförde brus. Så är det med teknikutveckling. Den styrs oftast av politik, och vid varje förbättring uppstår en ny försämring. Som ett magiskt karma.

Sammanfattningsvis är dagens FM inte perfekt, men det är inte Dab heller. Förutom att Dab helt tystnar här och där, utnyttjas sällan den möjlighet till bättre ljud som finns. Istället fler kanaler. För den vanlige lyssnaren innebär FM ibland brus och/eller försämrat ljud. Det slipper man med Dab-radio, men den tystnar helt på de platser FM-radion börjar brusa lite.

 

SAMMANFATTNING

Dab är  i första hand en lösning för de stora aktörerna. Inte för lyssnarna. Dab kostar lyssnarna massor i nya mottagare, och i nya sändare. Den stora utvecklingen med radio är möjlighet att lyssna på begäran och lyssna till alla i hela världen. Det finns just nu med internet.

 

 

 


Comments

7 responses to “DAB-radions politik”

Comments are now closed
  1. Ann Mari Hjorth skriver:

    Tack Lasse för en utmärkt genomgång av frågan om Dab eller inte och dessutom hela den svenska radiomarknaden.
    /Ann Mari

  2. Lennart Dahlbäck skriver:

    Tack, Lasse för genomgången. Mina förhoppningar om Dab svalnar något men inte helt. Där jag bor är det långt från SR-sändare och nära till skvalsändare. Min favorit kanal – P1 – har standardsignal och de lokalsända (& centralproducerade) kanalerna har komprimerade signaler. P1-signalen blir svår att sålla ur. Hos Teracom finns ingen sändarutbyggning på kartan, ej heller effektökning. Därför framhärdar jag att hoppas på Dab, ty då slipper jag brus & sprak. mvh Lennart

  3. Lasse Lundeberg skriver:

    Tack för kommentar Lennart. Det du beskriver kan möjligen bero på att ”skvalsändarna” sänder för starkt; med för stark modulation. (En FM-sändare med för hög ljudnivå/ ”volym”, tar upp mer plats på ”bredden” på FM-bandet) Om det ligger en annan sändare nära på FM-bandet, kan den då störas av de för starka ljuden. När de kör komprimerat, är det starkt hela tiden.

    Det finns regler för hur starkt FM får sändas = hur brett man får ligga på FM-bandet. Detta skall övervakas av myndigheter, och vid anmälan brukar de kolla upp. Ett råd är att anmäla, och hoppas det resulterar i bättring.

    Nu ska P1 kunna höras över hela landet, med ordinär mottagare, men den som vill kan investera i FM-antenn. Det blir lite klumpigare, och kan jämföras med TV-mottagning.

    En annan möjlighet är att lyssna på P1 via dator och. Då får man dessutom tillgång till senaste månadens program.

    Men som sagt, ring myndigheten och anmäl radiostörning. Man kan vara anonym, om man vill. Myndigheten arbetar för att alla ska kunna höra P1 i hela landet, så anmälarens identitet spelar ingen roll.

    Lasse

  4. Maurice Mogard skriver:

    Bra och inte för tekniskt beskrivet ovan. Det blir väldigt många parametrar att ta hänsyn till när man på allvar börjar att jämföra FM-tekniken med den digitala sändningstekniken.
    Med det s k euro-chipet hoppas man kunna lura lyssnaren/köparen att nya mottagaren kan ta emot DAB(+), DRM och FM utan komplikationer. Faktum består: DAB-tekniken är som en gammal häst som snart skall dö, återlivningsförsöken med + är pinsamt. Frekvensomfånget sämre än FM, framtida surroundutsändningar går i graven, multi-plexarnas bandbredd räcker inte till för fler kanaler än FM. De stora aktörerna är vinnarna, på sikt försvinner Public Service. Otäckt vad pengar har för makt och fördjupade kunskaper bara ignoreras.

  5. Leif skriver:

    Varför låter DAB (testsändningarna -Sthlm) så illa? Ljudet är som i MP3-spelarnas barndom… sönderkomprimerat, avsaknad av dynamik och detaljrik diskant.

    Kort sagt, det låter skit och kan väl kanske matcha min gamla avlagda klockradio men inget mer än så.

    Klockradion jag kör idag står inställd på en 320 kbps internetradiostation med mkt bra ljud -hur har DAB tänkt att nå dit? Går det ens?

    • Ljudkvaliten på en ljudström på Internet och DAB har lika mycket att göra med bithastighet som med vilken codec och mjukvara man nyttjar, och hur man rekonditinerar ljudet innan man skickar in det i codecen, för vidare distribution till din mottagare.

      DAB+ nyttjar en codec som kallas för AAC+. Fördelen med den är att den låter hyfsat ok vid väldigt låga bithastigheter som 32 kbps, ifall man inte vet hur orginalet låter.

      Först vid 128 kbps låter denna codec någorlunda transparent. Det du har lyssnat på DAB är förmodligen radiokanaler med 32-64 kbps, som dessutom är järnhårt ljudprocessade, för att få in så många radiokanaler på DAB-multiplexen. Ju fler kanaler Teracom trycker in, desto lägre blir kostnaden per radiokanal.

      I U.K har man av det skälet bl.a övergått till att nästan sända med AM-ljudkvalitet i DAB. Dessutom så tar de DAB-ljudet och kodar om det till streaming för Internet. Det låter grynkorv om de kanalerna, då både på DAB och Internet. Provlyssna här på Capitol FM på Internet och jämför http://jvnf.org/radio/Capital_95.8_London_AAC+.m3u (mina öron kroknar :-))

      Teracom’s DAB-sändare är på ca 10 ggr lägre uteffekt, för att teoretikerna menar på att detta räcker för en digital signal att tränga fram. I verkligheten är det inte alls så. En DAB-signal kräver minst samma styrka som en av SR’s högeffektsändare för att ge samma räckvidd.

      Kort och gott, DAB har passerat bäst-före-datum för länge sedan.

  6. till Lennart Dahlbäck:

    Mottagningsproblemen du beskriver låter som att du har en FM-mottagare som inte har bl.a tillräcklig känslighet och selektivitet.

    Det går att avhjälpa ifall du investerar i en FM-mottagarantenn och en bättre FM-mottagare till en ca-kostnad på 1.500-3.000 kr, beroende på vad och var du köper det. Det kommer garanterat att bli en skillnad som mellan dag och natt.

    Som hjälp till dig så är här länk till en FM-antenn, kostar ca 500 kr: https://www.elfa.se/elfa3~se_sv/elfa/init.do?item=78-045-03&toc=0

    En bra ny FM-tuner kostar minst 1.500 kr och uppåt. Det går även att köpa en begagnad från 400 kr och uppåt. Kolla ex-vis här: http://www.delupe.se/shop/?q=Fm%20Tuner

    Rekommenderar ex-vis Technics ST-G50 och JVC FX-331XL, som jag själv har, men de tillverkas inte längre. Finns att finna som begagnade. Nyare fabrikat är Marantz, Teac och Yamaha, som fortfarande tillverkas; http://www.thomann.de/se/teac_tuner_t_r650.htm

    I allmänhet kan man säga att nya FM-tuners under 1.500 kr är inget att ha.

    Det finns ytterligare ”tricks” att ta till, men det ovanstående torde hjälpa till 99%.

    Behöver du ytterligare tips och råd, så fråga gärna här.