Radio Nord fyller femtio!

Radio Nord betydde mycket för mig. Senare i livet när vi var en samling radioentusiaster ledde ödets nycker till att vi på märkliga sätt fick återuppleva delar av den gamla stationens historia. Denna blogg handlar om datum och pengar. Ja, åsså geopolitik som vanligt…

SEXTIOTAL

Klockan 10:00 tisdagen den 8 mars 2011 är det 50 år sedan (1961) Radio Nord började sända. Då bodde vi på Järnvägsgatan 68 i Sundbyberg. Samma sommar flyttade vi till Solsidan och högst upp, i Tornrummet, hade vi utsikt över Erstaviken. Den sträcker sig från Stockholm österut, och lite syd, rakt ut i Östersjön där den gamla fiskeskutan Bonjour låg. Radiovågor går bäst över vatten och Radio Nord kunde på detta sätt skjuta rakt in över Stockholm, samtidigt som sydöstra Sverige fick stark signal. Det var uträknat så. Så det hördes bra i den gamla träfärgade möbel, stor som en elspis, där 78-varvsgrammofon och AM-radio spelade dovt i de stora högtalarna. Larsan Sörenson var även min favorit. Konstigt nog tog jag ej Larsan som nick när vi körde piratradio i “SBC-Saltsjöbaden Broadcasting Corporation” 8-10 år senare. Men så var vi helt anonyma också.

SJUTTIOTAL

1974 till -77 arbetade jag på AV inspelningsstudio, på Sveavägen 34. En dag när jag städade undan gamla band hittade jag en kort omärkt snutt upplindad på en bobin. Tänkte jag skulle kolla lite innan den kastades. Det hördes bara på vänster kanal. Men vad det hördes! Det var en kitschig tidig 60-tals-reklam i tidstypisk svängig jazz för Pepsodent tandkräm. “Sören gick till direktören…” och “Svenne har en tjusig bil…”.  Band från Radio Nord cirkulerade i snäva kretsar.

Det var alltid kaffe klockan 09 och kl 15 på AV. En dag vid fikabordet talade jag med en kund om Radio Nord. Han var i reklambranschen och hade en gammal tape, vilken han på min enträgna begäran tog med vid nästa besök! Inspelningen var av och med en av programcheferna på Nord, Ron Baxley, som gjorde en intern halvtimmes demo för programledarna. Baxley hade en mycket naturlig stil med flyt och musikalitet. Han lekte fram showen och hittade på innehåll. Baxley blev en förebild i mitt DJ:ande, som skedde på AV på kvällar och helger. Showerna hette förstås SBC och jag samlade ibland ihop kompisar för att göra det hela roligare.

ÅTTIOTAL

Så Radio Nord är en stor förebild för oss radioentusiaster. När det började närma sig 20-årsjubileum samlade vi ihop våra gamla band, ringde runt för att skaffa fler, sökte upp några av de gamla medarbetarna och gjorde radiointervjuer för SBC-Ljudmixarna som då sände på 88 MHz. Gudmundur Bragason intervjuade ett par, och jag var en av de övriga SBC:are som fick intervjua självaste Jack Kotschack i hans våning på Karlavägen. Där jag tyvärr glömde mina fina skinnhandskar! Sådana världsliga ting kunde man inte ödsla tid med. För en sak vill jag skryta med; vi SBC:are, då främst Kenneth Andersson och Ingemar Lindqvist, hade med vårt runtringande till Radio Nordarna, väckt deras insikt om att det var 20-årsjubileum. Därför samlades de på en restaurang på Sturegatan, och där fick även vi komma in och hälsa på. På 30-årsdagen av SBC-Ljudmixarnas start som laglig station, den 12 augusti 2009, samlades ungefär lika många gamla SBC:are på restaurang på Sturegatan. Enligt några av oss var det samma ställe, jag tror det, men är osäker. En annan effekt av SBC:s pushande för Radio Nord var att även Radio Stockholm började uppmärksamma den gamla stationen. Även denna gång ska Radio Stockholm minnas Radio Nord.

Men tillbaks till Radio Nords 20-årsdag. Det var en stor ära att 1981, den 8 mars kl 10:00, få återutsända Radio Nords första timme, på minuten 20 år senare! Visserligen en repris… Då hade vi sänt SBC i 19 månader. Radio Nord sände i 15 1/2 månad, till den 30 juni 1962. En månad senare kom regeringens nya lag som stoppade Nord. Likaså den 30 juni, men 1982, hade regeringens nya lag lett till att SBC-Ljudmixarna inte fick fortsätta. Som en ödets nyck fick vi sluta samma datum, sista juni, exakt 20 år efter att Radio Nord också tvingades  sluta efter ny lag från regeringen. På denna vår sista dag dag sände vi Radio Nords sista halvtimme, exakt 20 år senare.

NOLLNOLLTAL

Sonen till Radio Nords chef Jack Kotschack, heter Jan Kotschack och skrev en alldeles fantastisk bok om stationen, samt en hel del om de märkliga turer som omgav Nord. “Stick iväg Jack”. Jan har ägnat mycken tid åt research. Han har studerat politiska protokoll, myndighetsanteckningar, tidningsklipp, och så förstås en hel del om själva stationen: Boken kan verkligen rekommenderas.  http://www.facebook.com/pages/Stick-iv%C3%A4g-Jack-En-bok-om-Radio-Nord-av-Jan-Kotschack/131130392292?v=wall&ref=mf För ett par år sedan fick jag chans att träffa Jan och utbyta en hel del tankar.

De senaste åren har jag migrerat en hel del av mina gamla band till digital förvaring. Åter kom de gamla Radio Nord-banden fram. Även en del gamla kompisar överför band, vi delar med varann. Den bästa samlingen Radio Nord- inspelningar, samt tidningklipp m.m. finns på http://radioarkivet.se Ingemar Lindqvists sida.

TIOTAL

I morgon är det 50-årsdag av Radio Nords start. Det blir även denna gång radioutsändningar. Man har redan börjat på 6060 kHz och 1512 kHz. I morgon ska programmet börja 09:48, tolv minuter innan… Det talas om sändning från Vallentuna och från isbrytare.

Under åren har vi entusiaster odlat minen av Nord. Här har Göran Lindemark varit pådrivande bl.a. med en grupp på Yahoo!: http://groups.yahoo.com/group/radionord/

En blogg är: http://www.radionordrevival.blogspot.com/

Nu ska jag ta paus med min Kerstin, men återkommer med mer text.

PAUS

Nu har jag tagit paus med min Kerstin, och återkommer med mer text:

Jag minns fortfarande en av kvällstidningarna på sängen i min systers rum. Där var Bonjour på bild, i mörkret, med fotoblixtens sken reflekterande fallande tjock nysnö, och mast och skuta bakom. Det såg dramatiskt ut. Radio Nord hade tvingats i nödhamn, i Sandhamn.

VEM LÅG BAKOM?

När vi startade SBC-Ljudmixarna i närradion kom en del misstänksamma frågor; “Vem är det egentligen som ligger bakom?”. Det misstänktes väl att CIA låg bakom SBC… En annan minnesbild från 60-talet är en notis från Aftonbladet där CIA angavs ligga bakom Radio Nord. Långt senare har jag hört samma sak från en vän. Att Olof Palme med flera var så aggressiva kan mycket väl ha haft sådan anledning. Oavsett om det var så, och även om Palme inte fått sådan information, så kan han ha misstänkt det. Och oavsett vad han trodde så kan han ha tänkt på vad Sovjet trodde. Med andra ord så kunde Radio Nord, så nära Sovjet, och med sändningar som gick att höra i Baltikum, uppfattas som provokation mot Moskva. Oavsett vad svenska regeringen visste, eller trodde, om Radio Nords verkliga ägare. Det kan förklara att stationen stoppades.

Men vad ska man tro om att USA låg bakom? Exakt när arbetet med att få igång Radio Nord började minns jag inte nu, men det var någon gång 1959 -60. Det skulle i så fall vara president Dwight D. Eisenhower. som initierat eller OK:at projektet. John F. Kennedy tillträdde i början av 1961. En tillträdande president har full frihet att låta projekt rulla, eller stoppa. Det kan påpekas att administrationer med alla dess departement ingalunda bara hittar på och självsvåldigt utför saker som är såpass spektakulära. Man får titta på hur given president, och allra närmaste, resonerade i allmänhet om vilka saker USA skulle stödja, öppet eller dolt. Samt vilka liknande program som fanns. Låt oss börja där.

FEMTIOTAL

Slutet av andra världskriget innebar avnazifiering av Tredje riket samt, med tiden, mer och mer offensiva åtgärder mot Sovjet. I bägge fall främjades allmänt demokratiska och kapitalistiska ideal. Allt från att soldater kunde vara frikostiga till européer med amerikanska konsumtionsvaror, till mer seriösa kultur-och samhällsprojekt som gav impulser om kultur, individualism och demokrati. Stort var också det moderna Västerlandets värden; modernismen. Ja, en del hävdar att USA t.o.m. stödde modern konst, i hemlighet. I vilket fall var avsändaren ofta inte tydligt USA. Ofta hävdades inte ens amerikanska intressen så särskilt. Mer allmänmänskliga idéer om kultur.

GEOPOLITIK

USA drev radiostationer; Voice of America runt världen, Radio Free Europe från Tyskland och Spanien på flera språk till Sovjetväldet, RIAS till Östberlin, Radio Marti till Kuba, American Forces Network till egna soldater,… En del populära europeiska pirater har utpekats som drivna av USA; Radio Caroline, Radio Nordsee (North Sea) , Laser 558,… kanske även Radio London om jag minns rätt.

SLUTSATS

Så mot den bakgrunden är det inte konstigt om vissa tänker att även ett Radio Nord kan ha stötts, helt eller delvis, med amerikanska skattepengar. Sätt att dölja liknande projekt är många. Ett är att låta pengarna gå  via excentrisk miljardär. Han får in pengar på något annat håll. Det räcker med att han vet sambandet. I Radio Nords fall var ägarna oljemiljonärer från Texas. En av dem hade dessutom kontakter i Washington. En del teknisk personal lär ha haft bakgrund i det militära. Kanske hos National Security Agency som är specialister på radio och har en del egna skepp. Det projekterades ett liknande sändarskepp vid samma tid.

Så det finns mycket starka indicier. Men inga bevis och det är fullt möjligt att det verkligen var oljemiljonärer som tyckte Radio Nord var en helkul idé. Kanske dyker sanningen upp i något telegram hos Wikileaks…


Comments

6 responses to “Radio Nord fyller femtio!”

Comments are now closed
  1. Göran Lindemark skriver:

    Hej Lasse!
    Då i början av 60-talet sas det att det var Sovjetunionen som låg bakom Radio Nord. För att kunna sända propagande till Sverige i en krissituation. Jag tror dock mera på att det var som Jan Kotschack skriver i sin bok att det var affärsmän, en finlandssvensk och några amerikaner som var ute för att tjäna pengar. När de såg att det inte funkade la dom av.
    /Göran L

  2. Ingemar Lindqvist skriver:

    Håller med Göran. Det var inget annat än business, men det slog slint för Jack och Gordon. Från S-partiet var Radio Nord något som slog hål på något som S ansåg fint; en radio i folkets (regeringens) kontroll till skydd mot kommersialistiska kapitalistiska intressen. En sak som framhålls i Lasses text är Olof Palmes betydelse i detta sammanhang, och det anser jag är helt rätt. Alltför ofta skyller vi på dåvarande kommunikationsministern Gösta Skoglund, men han var nog bara en marionettfigur i detta sammanhang. Olof Palme var på Radio Nords tid visserligen ännu en o-kändis, men han var dåvarande statsministern Tage Erlanders utvalde “kronprins”, och det kan ingen ta ifrån Olof Palme att han var en oerhört intellektuellt skärpt person. Det var han som tänkte fram lagstiftningen mot Radio Nord. Han gjorde visserligen det obegripliga misstaget i lagtexten att göra den gällande endast för “störande” radiosändningar. Detta misstag fick resultatet att Radio Syd kunde fortsätta sina sändningar genom att hävda att deras sändningar inte störde. Men det hålet täppte ju Olof Palme till effektivt senare.
    /Ingemar

  3. Seve Ungermark skriver:

    CIA? Bull! Gordon var faktiskt först och främst kommersiell Radioman och måste framför sig ha sett en jungfrulig reklammarknad. Och betr. Palme glöm inte bort att Radio Mercur var allra först och redan den satte fart på de (danska) politikernas motstånd.
    /Seve

  4. Ingemar Lindqvist skriver:

    Redan 1959 försökte Danmark sätta stopp för Radio Mercur när de vid Internationella Teleunionen (ITU), och den Genevekonferens som hölls det året, tog tillfället att begära stöd hos de andra medlemsstaterna för att förbjuda fartygsburna privata rundradiosändningar. Danmark vann framgång med detta, de fick de andra länderna med sig, regeln klubbades igenom. Men till ingen nytta eftersom den regeln bara hade giltighet för de redan så skötsamma ITU-medlemsstaterna. Peer Jansen och Börge Agerskov (Radio Mercur) hade redan från början förutsett detta problem och registrerat lilla Cheeta (sändarfartyget) i ett land som inte var medlem i ITU.

  5. Eric Hallberg skriver:

    Hej,Lasse! En annan aspekt om varför det var så angeläget för de socialistiska makthavarna att stoppa Radio Nord kan varit faran att tappa kontrollen över debatten och samhällsklimatet.
    Man bör komma ihåg att vänstern sedan 1960-talet genom en betongartad socialdemokrati som redan då suttit alltför länge i orubbat bo fått härja fritt och sätta agendan. Radio Nords målsättning var ju att etablera kommerciell radio i Sverige, dvs. att få makthavarna på andra tankar och avskaffa dåvarande radiomonopol. Om så hade skett hade Radio Nord kunnat avveckla sändarfartyget och sända från landbacken i laga anda, något som knappast hade stört etablissemanget (utom möjligen den lilla kultureliten). Radio Nords koncent var minst sagt harmlöst.
    Men i kölvattnet hade det varit fritt fram för fler aktörer vilket redan på 1960-talet kunnat resultera i radio/TV-stationer med format fjärran från Radio Nord. Det hade kunnat etableras stationer med undersökande journalistik som koncept och som hade kunnat agera språkrör för den borgeliga oppositionen och på så sätt föra samhällsdebatten i en annan riktning. En sådan utveckling hade avsevärt försvårat för vänstern att ostört nå ut med sin propaganda vilket dessvärre blev fallet inte minst under 1970-talet.

  6. Ingemar Lindqvist skriver:

    Länge trodde även jag såsom föregående talare, att det i detta gick en skiljelinje mellan s-politiker å ena sidan, och icke-s-politiker å den andra. Med åren kom jag underfund med att även fp och m ville förbjuda Radio Nords verksamhet, och egentligen lika angeläget som s. Det fanns egentligen bara en skillnad mellan de två lägren, att fp och h (högerpartiet) inte ansåg att det förelåg sådan brådska, som s ansåg det gjorde. fp och h tyckte att man istället borde avvakta och agera för en sameuropeisk aktion mot offshorepiraterna, och en sådan var väntad till hösten i det perspektiv som fanns vid riksdagsdebatten om “piratradiolagen”, våren 1962.
    Högern förespråkade inte någon eterns frihet, men önskade istället reklamfinansiering av SR i en önskan att göra SRs verksamhet billigare. Vad fp ville i frågan förverkligades långt senare i och med tillkomsten av näradion. Men längre än dit ville fp helst inte behöva gå i frihetssträvandena.