SAF Radio, del 1, Gammal dröm uppfylls

Under 10-15 år före SAF Radio 1986, hade jag i huvudsak sänt och spelat in enligt ”enstaka program”-konceptet. Hemma i Saltsjöbaden, på Banergatan, på AV-Elektronik, på Radiohuset, på Radio Stockholm, i närradion på SBC, SUS, FMAK, m.fl, valde jag musik efter hand, tog in lyssnare, läste brev, sände inslag utifrån ögonblickets inspiration. Det finns mycket gott att säga om detta sätt att producera men jag kände allt oftare otillfredsställelse med hur tillfälligheter störde. Dessutom hade jag under alla år haft drömmen att sända många timmar varje dag, och sakta bygga en programserie/ station istället för enstaka program. Så den gamla drömmen var att sända fyra timmar om dagen måndag till fredag.

Jag provade ibland att lägga upp musik i förväg men det blev för lätt att ändra, så några gånger bad jag ”Bagarn” välja låtar på Radio SUS. Då kunde jag släppa idéer om musikval och koncentrera på att sända. Detta påminde om arbetet som ljudtekniker där man oftast slipper producera under sändning. Att lägga upp musik i olika kategorier efter aktualitet och musikalitet hade tidigare med sporadiska sändningar blivit mest en kul grej. Med långa sändningar varje dag blev formande av ett genuint musikformat verklighet. En gammal dröm kunde prövas på riktigt. Först med ”carts”, vilket är stora kassetter, liknade de gamla 8-spårs. De kan läggas i olika högar så man fysiskt bildar en spellista. Senare introducerade jag datorprogrammet Selector i Sverige. Det kan hjälpa hålla reda på vad man spelat för musik, och även välja själv, efter direktiv.

Även om jag var mångårig tekniker (kanske därför) så stördes jag av hur programelementens fysiska hemvist, vinyl, CD, rullband, kassett,… påverkade den självkörande. Kroppsspråket märks i radio och vi tekniker på Radiohuset kunde ofta höra hur en självkörare lät under bemästrande av sin utrustning och hur annorlunda en radiopratare med teknikhjälp lät. Mycket mer stilla. Mer fokuserad på ord. Dessutom var det krångligt att under sändning administrera små skivor, stora skivor, rullband av olika sort, kassetter m.m. Självkörare lät stressade bara av att hålla reda på saker. Med carts kunde allt läggas i högar och all skriven info fanns alltid lättläst på samma ställe. Att sedan ladda carts tog bara ett handgrepp utan att sedan behöva ställa in. Även ljudnivåer och klipp kunde fixas en gång för alla vid inspelning av carts.

Så den amerikanska idén att lägga allt material på likadana carts framstod som en mycket intressant lösning och de jocks däröver som körde så lät annorlunda. (Detta var innan datorer) Dock var det få stationer däröver som körde så. De flesta körde vinyl och reklam/promos på carts. Även en av de största, WBLS i New York, körde vinyl. I en musikaffär på söder lyckades jag hitta sex gamla jingelmaskiner för carts. Den sista tiden på SBC körde jag såväl musik som jinglar från dessa carts. Provade även, bl.a. på FMAK, att sända allt från fyra identiska kassettdäck. Erfarenheterna av detta experimenterande var mycket goda, men de gamla jingelmaskinerna kunde jag inte använda på SAF då de var mono och saknade nödvändiga signalfunktioner för att kunna starta ”nästa cart” m.m.

Den första tiden på SAF körde jag med vinyl och band men fejkade automatiserat cartkör för att se om det skulle låta bra. Jag tänkte mig exakt var i slutet av låtar startimpuls för nästa inslag skulle komma, startade där, och tonade sedan den första låten som skulle gjorts vid inspelning av cart. Det gick över förväntan men den svaga punkten var när en låt skulle sluta fritt under tal. Dessa toningar blev för snabba. Dock utformade jag då avancerad slutkomprimering för att hjälpa. Sedan köpte jag stereocarts med signalfunktioner och byggde upp ett system för SAF Radio. Mer om det senare.

Även hela problematiken med nivåkomprimering och ljudprocess var något jag provat under de flesta år men fick chans att fullända (nåja) i och med SAF Radio. Att läsa upp de senaste nyheterna hade tidigare med sporadiska sändningar blivit mest en kul grej men med långa sändningar varje dag blev nyhetsminuten i början av varje timme något mer verkligt. Jag skaffade en TT-teleprinter. Så SAF Radio blev svar på många års drömmar, och en möjlighet att prova i full skala. Det var förvånande hur bra det fungerade. Ja, för oss som kände till hur krångligt det var innan dess. För den som är ny, tas det bara för givet…


Comments are closed.