Medborgarlön/ basinkomst

Det var väl för något halvår sedan, eller så, som jag stötte på en Facebook-grupp som diskuterade medborgarlön/ basinkomst. Det var väl minst tio år tidigare som jag hörde Miljöpartiet prata för saken. Det lät som en snäll idé, men godtrogen och omöjlig. Min första tanke var; Va, ska folk få ”lön”utan att arbeta nu också?! Sedan tänkte jag att var en god tanke, men att om folk fick pengar, så skulle inflation inträda. Lägsta lönerna skulle stiga, de ovanför stiga, de höga lönerna stiga… Därför skulle priser stiga och basinkomsten bli mindre värd. Så den fick höjas. Och så skulle allt stiga igen,.. Det skulle inte fungera. Att många skulle sluta arbeta trodde jag inte var så stor risk, då nästan alla vill ha mer pengar, och är beredda att arbeta för det. Så är det ju idag. Många nöjer sig ej med låg lön.

Senare lärde jag mer om hur ekonomi egentligen fungerar. Inte som vi ”tror”. Precis som alla samhällen har en tro, religiös eller ideologisk, så har vi också en tro om hur ekonomi och pengasystemet fungerar. Men de allra flesta vet inte ens om att det vi har är en tro. Många tror att ”tron” är verklighet. Så som människor i samhällen med bara en religion, tror det är den enda sanningen.

Dessutom har jag de senaste månaderna vridit och vänt på idén om basinkomst. Diskuterat den med andra. Idag: Jag vet inte vad jag ska tänka om basinkomst. Vet inte alla följder än. Vad som hänt är att alla mina, och de vanliga invändningarna, visar sig ganska tomma. De kommer ur vårt fördomsfulla sätt att tänka om pengar. Men jag har inte tänkt igenom frågorna tillräckligt. Har bara funderat och diskuterat under några månader. Mer tid behövs för mig. Är agnostiker. Därför sammanställer jag här de vanligaste frågeställningarna. Emot, för, och neutrala. Det vore kul att få höra genomtänkta kommentarer. Okunniga fördomar finns det nog av.

I grunden handlar det om vilken moral vi ska ha. Många anför moral när det passar, men skippar när det passar. Det håller inte. Antingen ska man anföra att alla får klara sig själva, eller att alla ska inordnas. Man måste vara konsekvent. Sedan måste man sätta sig in i hur ekonomi fungerar. Som t.ex. hur pengar skapas. Precis som religioner har sina överstepräster med orubblig tro, har även ekonomi sina predikanter. Dock är det inte i siffror, tabeller, diagram och svåra termer, svaren ska sökas. Dessa är blott tekniska beskrivningar över en religion. I verkligheten är det mycket enklare. Vi har samma hjärnor som på stenåldern. Vi har samma frågor om vad som är rätt i medmänskliga relationer. Problemet är mer att vi idag lever i större grupper.

 

VARFÖR SKA VI HA MEDBORGARLÖN/ BASINKOMST NU?

Så sent som på 80-talet, kunde nästan alla få arbete. Det fanns jobb. Det fanns många arbeten som inte krävde så mycken utbildning. Globalisering och automation innebär att fler och fler arbeten försvinner. Det som börjar med de sämst betalda jobben, sprider sig uppåt lönegraderna. Den stigande arbetslösheten är här för att stanna. Idag även för välutbildade. Antingen måste vi gå tillbaks, eller börja hitta på fler överflödsarbeten, eller minska arbetstiden, eller införa basinkomst.

Man kan också fråga sig varför ökad automation/ sparad arbetstid, inte ska komma alla till godo? Oavsett allt detta, så bäddar vi för utanförskap, kommande oroligheter, uppsplittrade samhällen och ökad kriminalitet. Det moderna experimentet funkar inte längre. Vi måste gå tillbaks, eller tänka om. Där kommer basinkomst in som en möjlig idé. Tillsammans med minskad arbetstid. En tanke med basinkomst, är att det utanförskap och den kriminalitet vi nu göder, kanske kan minskas om alla känner sig delaktiga.

OK, till punkterna:

 

1. VAD ÄR BASINKOMST?

Att varje medborgare ska ha existensminimum. Mat, omsorg, kläder, tak över huvudet,…

 

2. VI HAR REDAN ”BASINKOMST”.

Länder som kallar sig civiliserade, låter inte folk svälta, sova på gatan eller lämnas utan sjukvård. Redan idag är medborgare garanterade ”basinkomst”, men genom många olika bidrag.

 

3. HUR SKA VI HA RÅD?

Vi betalar redan idag existensminimum till de som inte har pengar; Socialbidrag, sjukersättning, arbetslöshetsbidrag (ibland intjänat) m.m.

 

4. KAN MEDBORGARLÖN/ BASINKOMST SPARA PENGAR?

Ja, idag betalar vi för att administrera socialbidrag, sjukersättning, arbetslöshetsbidrag, m.m. Först ska normer sättas, och ständigt justeras. Regler och rutiner planläggas. Behovsprövning av varje individ genomföras. Kontrollsystem utformas, och verkställas. Denna administration skulle kunna elimineras, om alla medborgare fick en grundplåt för existensminimum. Pengar skulle sparas.

Kvar skulle bli det övriga arbete socialtjänster m.fl. utför, för att hjälpa de som behöver.

 

5. TÄNK OM FOLK GÖR AV MED PENGARNA DEN FÖRSTA I VARJE MÅNAD!

Så gör den del redan idag, med olika bidrag. Redan idag arbetar socialtjänstemän med att hantera dessa. Inget nytt.

 

6. SKULLE FOLKHÄLSAN PÅVERKAS?

Ja. Även om hela systemet med olika bidrag är bra, så pekas individen ut som varandes en stackare. Ett undantag från normen. Bidragen må vara godhjärtade, men placerar folk i utanförskap. Folk blir lätt sin stämpel.

Folk påverkas psykiskt och fysiskt av att känna sig underlägsna. I samhällen med större klasskillnader, är ohälsan större. Barn som känner sig ha lägre status än sina klasskamrater, presterar sämre i skolan, får fler sjukdomar, får sämre arbeten, mer arbetslöshet, mer missbruk, tidigare död… Samma gäller vuxna.

 

7. VAD HÄNDER MED SJUKVÅRDSKOSTNADER?

Folk i lägre socioekonomiska klasser, behöver mer sjukvård. I jämlikare samhällen, är även de högre upp friskare. Sjukvård lär bli billigare.

 

8. VEM SKA BETALA?

Bra fråga. Då måste man påpeka att vårt ekonomiska tänkande, är en tro. Som religiös tro. Det är inte så att ”näringsliv” genererar resurser som via skatter ges till andra. Det är inte så att alla som arbetar, bidrar till samhällets pengar. Det är inte så att ”Arbetslinjen” hjälper samhället.

Att alla ska hjälpa, till är en grundläggande sund inställning från hundratusentals år som jägare-samlare och senaste tiotusen åren som småjordbrukare. Dock då hade vi även tanken att alla ska få del av fångsten/ skörden, Så, ska inte alla ha del av vinsten? Man kan inte ta ena halvan; att alla ska arbeta, men skippa andra halvan; att alla ska dela lika. Det är en mycket oärlig diskurs.

 

9. GRUNDEN FÖR MÄNSKLIG EKONOMI

I själva verket har vi basbehov. I alla tusentals år har vi arbetat för dessa grundbehov. De var mat och omsorg (även gemenskap) så länge vi var kvar vid ekvatorn. Senare, i kallare klimat, tillkom kläder och bostad. Idag har vi i stort dessa grundbehov: Mat, omsorg, kläder och bostad. Alla som arbetar med att producera dessa fyra grunder, är verkligen samhällsnyttiga. De är värda sin lön. Men en del arbetar gratis med detta, som vid hemarbete. Anställda inom vård och omsorg har lägst betalt. Ävenså de som ordnar mat och bygger bostäder. Så vårt pengasystem är inte verkligheten. Precis som andra klassamhällen inte återspeglar närande-tärande.

Sedan har vi ett enormt överflöd av lyxkonsumtion. Inget fel i sig, men att påstå de som inte producerar det nödvändiga, på något magiskt sätt skulle vara samhällsnyttiga för sina medmänniskors grundbehov, är helt fel. En följd av vår tro om ekonomi. Den är som en religiös tro.

Det är de som faktiskt producerar de fyra basbehoven, som är närande. De andra är tärande. Oavsett de omgivande pengasystemen. Precis som en hög person i ett medeltida samhälle, levde på de ”lägre” personernas arbete. Inte att olika klasser är fel i sig, men påståenden om vilka som var ”samhällets stöttepelare”, är lika fel idag. Och, gissa en gång vilka som då bestämde diskurs, och hade tolkningsföreträde? Och vilka som på samma sätt idag tycker om sin egen viktighet i samhället? Vi har kvar medeltida klassamhälle, i nya kläder. Tid för revolutioner är inte förbi. Bättre då att möta utvecklingen i tid.

 

10. MEN HUR SKA PENGARNA RÄCKA?

Vår religion om pengar, säger att höga skatter bromsar. Men vår religiösa tro om pengar, säger inget om hur vårt system att skapa pengar bromsar: Nästan alla pengar, är skapade ur tomma intet, som lån. De ska tillbaks som amorteringar, och raderas då. Räntan ska betalas ur den totala penningmängden. Som alltså är skapad av lån. Detta är en matematisk omöjlighet. För varje lån, ska betydligt mer betalas tillbaks. Ur en penningmängd, nästan helt skapad av lån. Därför måste ständigt nya lån tas. I en omöjlig spiral. Hela samhället belastas av räntan. Den går igen på priser. Där har vi en ständig broms. Av den samlade arbetstiden, går mycket till att betala räntan. Dessutom sker en ständig överföring av pengar, från de många, till de få. Utan att det tillför samhällsmaskineriet någon grundläggande nyttig funktion. Det är som när gamla kungar, adel och präster krävde mat&pengar från de bönder m.fl. som producerade.

Alltså har vi en ekonomisk extra börda, vi har också ett stort överflöd av arbeten utanför basbehov. Många löner och mycket pengar som går till överflöd. Mot bakgrund av detta, att så många får lön för produktion av överflöd, framstår inte basinkomst som speciellt tärande. Om man dessutom betänker att vi inte lämnar någon vind för våg, så ska ju ändå existensminimum betalas ut. När man också betänker att de som är fattiga, skickar alla sina pengar rakt ut i vardagsekonomin, så är det ju pengar som hjälper till att hålla basnäringarna levande.

 

11. FOLK BLIR FÖRSLÖADE

Titta hur det är idag. Många arbetar på sina jobb, och kan bara det. Det är ofta en fördumning och anpassning. Och så har många svårt att arbeta på annat sätt. Betänk istället hur folk som råder över sin egen tid, blir herrar över sina liv. Mycket ”arbete” skulle utföras utan lön. Det skulle alltså gynna samhället. Det simpla faktum att det inte förekom arbetstidsscheman, lönetariffer, utbetalningar,  och allt annat kring anställningar, skulle inte försämra arbetet. Troligare tvärtom. En av våra religiösa trossatser, är att ”arbete” på något magiskt sätt blir ”nyttigt” och ”på riktigt” så fort någon betalar. Så är ju inte verkligheten. Vi har ju i våra gener att samarbeta. Det gör alla lyckliga människor. Det är snarare tron på vårt pengasystem, som gör folk ovilliga att samarbeta, så fort inte pengar gives. Åter är problemet i vår ”religion” och inte i basinkomst.

 

SLUTSATS

Det är dessa punkter som fått mig att undra om jag hade fel som sågade basinkomst. Problemet tycks ligga på annat håll. Vad tycker du?


Comments

7 responses to “Medborgarlön/ basinkomst”

Comments are now closed
  1. Benjamin skriver:

    Du har fortfarande att lära kring punkt 10, det är inte en matematisk omöjlighet att betala räntan. Det är bara ett väldigt orättvist system som förr kallades ocker.
    https://www.youtube.com/watch?v=f_gEnhZ3XDE

    I övrigt har du ett intressant synsätt på ämnet. Jag skulle kanske inte hålla med dig om allt, men ja, basinkomst är inte speciellt belastande när man ser till all ”unearned income” och all lyxkonsumtion som finns i samhället. Samt ser till kostnaden för konflikter mellan samhällsklasser.

  2. Monica skriver:

    Jag blir rädd när jag läser ditt inlägg..Så fördomsfullt och okunnigt…så man ryser..

    Vi är INTE garanterade basinkomst idag…det finns massor av folk som lever utan basinkomst idag..

    det finsn inte mas bidrag.. det finns två bostadsbidrag och barnbidrag.. mest för barnfamiljer oavsett inkomt

    För övrigt har int NI betlat in till oss sjuak och ingen betlar för oss .. vi har under mång år betlat in pengar själv jag ahr både som anställd och företagare belta in rätt mycket till socailförsäkrigen.. och Det mest tragiska är ju att jag ahr nått som du kllar ” bidrag” på 5500 kr i månaden som ajg FORTFARANDE betlat LIKA mycket skatt på som jag gjorde när ajg arbetade…

    Helt sk jukt och sjukt att någon är så okkunnig om hur det ser ut.. i verkligheten ..

    ja vad händer om vi får basinkosmt.. det är inte att vi gör av med pengar den första för det är kul utan för näg vi betala hyran mat eller och andra räkningnar så blir det inget kvar på dessa 5000 kr man får..

    jo jag kan söka socailtjänst men då måste jag som sjuk ägna massor av tid att samla ihop massa papper som socailtjänsten vill titta på för att kanske sen få avslag ett par månader efteråt för att nått papper itne var rätt…

    sen är väl för slaget itne att vi sak leva på exist3ensminimum det ligger idag på lägre än OSCD gräns för fattigdom tanken emd basinkosmt är väl bla anant att få bort fattigdom ocyh ehmlös het idag får vi ju inga bostäder om man inte tjänar 3-4 gånger mer än hyrna aär alltså för att få en bostad meden hyra på 5000 kr måste man tjäna 20.000 kr hur mång sjuak arbetslösa och pensionäre gör det

    för mig handlar det itne om existensminimumman ska inte bar överleva utan det ska finsn så man akn leva med.. jag ti exempel vill ha vård för min reumatism

    ( därför bokstäver inte hamnar på rätt plats.)

    Men tänk alla ungdomar som hoppat av gymnasiet och idag går arbetslöa de skulel ju kunan välja en utbildning pch plugga utan lån..även vuxan.. folk som jobbar mycket har lång restid och små barn skulel kunna gå ner i arbetstid massor av jobb skulel frigöras.. och vi sjuka skulle kanske kunna ta ett deltidsjobb…folk som är utslitan skulle kunna ta sig ett

    sabbatsår vila resa elelr vad som helst så de slapp gå in i väggen eller slita ut sig.. om vi fick ett rörligare samhälel och friskare samhälle skulel vi all vinna på det..och vi slipper orättvisa jobbskatteavdrag där amn tar från de fattig och ger till de riak.. nu skull varje myndig medborgare få samm summa.. och få göra sin val och inte sitta fast i gammalt tänk
    och vi sjuka skulle slippa riskera hemlös het varje dag

  3. Lasse Lundeberg skriver:

    Benjamin, det blir lite av diskussion om påvens skägg. I det penningsystem vi har, är det omöjligt för alla låntagare att betala sina lån&ränta. Såvida inte nya låntagare tillkommer. Det är en matematisk omöjlighet. Samtidigt tillkommer nya låntagare. Och så länge det sker, fortsätter systemet utan krasch. Så det är en matematisk omöjlighet, som blir en matematisk möjlighet, exakt så som pyramidspel fungerar.
    .

    Monica, Vi är egentligen överens. Att ingen ska lämnas utan mat, omsorg, kläder, bostad,.. Ordet ”existensminimum” ska inte förstås som att leva i armod. Utan att ha basbehov tillgodosedda. Så det handla bara om nivån på baspengen. Den ska räcka till anständigt liv.
    .

    Lasse Lundeberg/ admin.

  4. Dan Claesson skriver:

    Bra. Reagerar bara på att det inte skulle vara ”fel i sig”
    med en enormt överflödig lyxkonsumtion (under 9.).

  5. Lasse Lundeberg skriver:

    Dan. Ja! Det har du rätt i!. Det gick lite för fort när jag skrev den passagen. Tack för observationen.

    Tanken när jag skrev var att skilja på ”närande-tärande” produktion, men att inte just här förkasta överflöd.

    I ett fritt samhälle ska folk givetvis få göra vad de vill, så länge de inte skadar andra eller naturen. Eftersom man kan föra en lång diskussion om var gränserna bör gå, vilket skulle bli en egen bloggtext, ville jag hoppa över frågan just här. Och bara markera att frihet givetvis ska finnas. Och så gick jag för långt i min skrivning.

    Lasse Lundeberg/ admin.

  6. Johan skriver:

    Mycket intressanta resonemang. Men din inledande invändning om inflationen då? Hur resonerar du kring det?

  7. Lasse Lundeberg skriver:

    Först; den senaste tiden oroar sig finansministrar, riksbanker och övriga ekonomer om den låga inflation och t.o.m. deflation, Europa har. Man söker vägar att öka inflationen. En märklig detalj är att bostadspriser – enligt uppgift – inte räknas med i inflationen(!) Trots att det är där lejonparten av nya pengar skapas, och inflation därför är så hög på bostäder.

    Men generellt om inflation och basinkomst, så har vi redan basinkomst i och med de olika bidrag som skall förhindra att folk blir utan mat och tak över huvudet. BI ska ge liknande summor. BI är tänkt att ersätta den del av dessa bidrag som innebär existensminimum. Så här ska BI inte ändra dagens situation.

    Sedan vore det bäst om BI gavs lika till alla, som med barnbidraget. De som tjänar mer, kommer att betala mer i skatt, precis som den som tjänat mer, kan betala mer än än barnbidraget ger.

    Sedan är aspekten hur pengar ska skapas viktig för inflation. Rättare sagt; var i ekonomin nya pengar ska tillföras, var de tas bort, och vem som ska bestämma penningmängden.