Modernism ur ett maktperspektiv

Nu ska jag berätta sagan om dig och mig. Det hände sig på den Gamla tiden, som sträckte sig över många hundra tusen år. Vi var en gång en grupp jägare-samlare som levde helt självständigt. Vi skaffade mat från naturen. Vi tog hand om varann. De äldre lärde de yngre. Alla i vår grupp visste hur man gör upp eld. Hur man framställer rep från rötter. Var man kan fiska. Vi visste vad vi kunde äta. Vi hade kunskap att läsa av naturen. Se var det finns vatten, vilka växter man kan äta, vilka som skadar och vilka som läker. Det var kunskap som skaffats fram under lång tid och lärts ut mellan oss. Makten över våra liv hade vi själva. Alla i vår lilla grupp kände till hur vi skulle leva.

MODERNISMEN LURAR SIG IN

Så en vacker dag, fick vi plötsligt se två främmande män komma vandrande genom vår skog. De hade konstiga kläder men var mycket vänliga och trevliga. Vi förstod inte deras tal, men kroppsspråket fungerade. Ganska snart efter det vi träffats, plockade de fram små trästickor. De var som små bitar av kvistar, men helt raka. Varje sticka hade en mörk fläck i ena änden. En av männen hade med sig ett annat föremål där fler stickor låg. Han drog snabbt föremålet mot stickan, och den började brinna! Ganska läskigt, men fascinerande. Sedan tog han fram en behållare som kunde hålla vatten, utan att läcka. Den gick till och med att tillsluta så man kunde bära med sig vatten utan att tappa en droppe! Han visade också en platt skiva, påminde lite om en sten, och i den kunde vi se omgivningen som i en blank spegelyta. Den andre mannen tog fram två små lådor. Han talade i den ena och då hördes hans röst även från den andra lådan! Männen gav oss också färdiga rep.

NYA BALLA PRYLAR!

Vi fick alla dessa saker som gåvor från de spännande männen. Det var jättekul att ha alla dessa prylar som förenklade livet. När vi brukade tillverka rep, fick vi först leta fram lämpliga buskar och riva upp deras rötter. Sedan spjälka isär rötterna, Sedan linda de långa och tunna trådarna om varann. Det blev mycket bra rep, men nu hade vi fått färdiga! Att göra upp eld brukade ta en liten stund och krävde kunskap. Nu behövde vi bara dra en sticka mot den lilla lådan. Vi var ofta ute och letade mat. Då var gruppen uppsplittrad. Med de två små lådorna kunde vi nu tala med varann! Även på långa avstånd. Det var en mycket stor hjälp och förändrade våra liv. När vi jagade vilt slapp vi nu att kommunicera med varann, genom att härma fåglar. Vi slapp urskilja fåglarnas varningsläten för att höra var viltet befann sig. Det räckte med att någon av oss sett viltet, och viskade det i en av lådorna, så kunde vi berätta för varann. Så livet blev mycket roligare och mycket enklare. Vi kunde göra fler saker på kortare tid. Vi njöt av alla dessa nya leksaker. Ja, vi vande oss vid att ha dem.

BAKSMÄLLA

En vacker dag var eldstickorna slut. Vi kunde inte göra upp eld. Vattenflaskan hade gått sönder, så vi kunde inte bära vatten. Tallådorna lät svagare och tystnade. Vi kunde inte jaga vilt för att äta. Repet som vi använt till fiske, råkade vi tappa bort när storgäddan slet sig med bete och fiskespö. De äldre som kunde tillverka vattenbehållare av stora blad, korgar av bark, göra upp eld, tillverka rep, och urskilja fåglars läten, var nu döda. Vi var nu ganska hjälplösa i skogen. Den skog vi tidigare varit herrar över. Vårt hem.

ÅTERSTÄLLARE

Nu behövde vi de två männen. Vi visste att de kommit från en stad som vi sett växa fram långt bort. Vi började vandra dit. hungriga och eländiga kom vi fram. Vi hade glömt vad våra förfäder sagt om hur man kunde hitta något ätbart i naturen. Borta var vår naturliga självsäkerhet av att själva kunna behärska livet. Nu fick vi tigga. Vi hittade de två männen, som ville hjälpa oss. Om vi hjälpte dem ”arbeta”, så kunde vi få fler av de prylar de visat oss. Arbeta? Vad är det? Nu var situationen annorlunda. Istället för att själva tillverka rep, korgar, vattenbehållare och göra upp eld, blev vi tvungna att först utföra ”arbete” åt männen. Därefter gav de oss ”pengar”. Vi blev tvunga lära av dem, istället för av våra föräldrar. Vi tvingades sätta oss in i hur de två männens siffror, matematik och pengar fungerar. Med dessa pengar kunde vi köpa de prylar vi längtade efter. Detta förändrade våra liv.

FÄLLAN SLOG IGEN

Andra bestämde hur mycket ”arbete” som skulle ge hur mycket ”pengar”. Andra bestämde hur mycket pengar vi skulle ge bort, för att få hur många varor. Kanske den största förändringen var att hela dagarna förändrades. Förr bestämde vi själva tillsammans när och hur vi skulle ordna mat och tillverka redskap. Så gjorde vi det. Nu blev vi först tvungna att koppla bort våra egna liv under den ljusa och bästa delen av dagen. Vi blev tvungna utföra saker vi inte riktigt visste vad de var, varför, och för vem. Att inte vara delaktig i sitt eget dagsverke, gör en mycket tröttare än om man utför egna saker. Som man har överblick över. Det sänker självförtroendet. När vi så efter långa dagar fick vår egen ”fritid”, var vi numer trötta. Då, skulle vi äntligen köpa varorna och försöka leva egna liv. Från att livet var att leva, blev det numer en desperat jakt efter att njuta. Som någon form av kompensation. Först pina, sedan extrem njutning. Så hade vi inte sett på livet.

Vi berättade detta för männen, som sade de ville hjälpa oss. Om vi bara började studera i deras skolor, så skulle vi själva kunna göra karriär i deras värld. Men för att kunna lyckas i deras skolor, skulle vi tvingas slänga bort det sista vi hade av all den livsvisdom och sakkunskap våra förfäder under många hundratusen år lärt sig, och lärt vidare till våra föräldrar. Vi skulle tvingas anamma de främmande männens sätt att tänka. Att leva. Då, lovade männen, kunde vi bli lika bra som dem! Det hängde bara på oss! Som individer.

IDAG

Du kanske tror denna utveckling gäller några stackars urbefolkningar. Att det bara är en tillfällig omställningsprocess. Nej, modernismen pågår fortfarande. För fullt. Vi som lever i det moderna samhället, är ständigt utsatta för samma process. Som en ständig revolution. Vi lockas av nya prylar. Vi tvingas överge vår föräldrars kunskap och visdom. Vi tvingas till nya sätt att tänka. Alla dessa initiativ kommer längre och längre bortifrån. Världen centraliseras alltmer. Tror du mig inte?

När jag skaffade bil på 70-talet, fanns det i varje by några som ganska självständigt kunde meka. Från vad de lärt av sina närmaste och med egen kreativitet, kunde de fixa alla bilmärken. De ägde kunskap och färdighet att laga och bygga om bilar. Idag tar bilmekanikern en sladd och kopplar upp bilen ”On-line”. Det vill säga, bilen kopplas till tillverkarens dataprogram. Detta gör diagnos på fel. Programmet kan också ställa om inställningar för funktioner. General Motors införde för ca 15 år sedan ”On-Star” där bilen kan fjärrkontrolleras. Via satellit kan en GM-anställd i ett call center långt bort, ställa om parametrar. Även Volvo har system för att ställa om t.ex. motorstyrka.

När jag växte upp fanns inte internet. Idag är vi alla beroende av internet. Direkt eller indirekt. När internet var nytt, fanns i varje stad, några som kunde fixa till hemsidor och lista ut nya sätt att hantera datorer. Idag blir datavärlden och internet mer och mer centraliserat. Precis som med bilar, flyttas kunskap och makt, från många vanliga fixare, till allt färre specialister någonstans lång borta. Större andel av vanliga bilister och datoranvändare förlorar kunskap/makt, som centraliseras till allt färre företag och individer. I början av internet, diskuterade vi på några ”Bulletin Boards”. Senare kommunicerade vi med e-post, med fler debattfora, vi skapade egna hemsidor, vi deltog på de nya kommentarsfält som tidningar skapade och senare med egna bloggar. Så långt var internet förhållandevis decentraliserat både vad gällde datorer och webbsidor. Sen kom Google vilket är en mycket stor hjälp. Samtidigt centralisering och kontroll. Alla dina sökningar sparas. Google bestämmer vad du ska hitta. Bestämmer vad du ska se finns på internet.

Sedan kom Facebook. Nu centraliseras många funktioner; bullentin board, länkning, debattsida, e-post, deltagande i tidningars kommentarsfält, egen blogg,… Allt styrs av ett företag på annan kontinent. Dessutom slipper användaren tänka på tekniska system. FB har som motto att användaren ska börja sin internetdag på FB och stanna kvar för vidare surfande. Facebook är en oerhörd centralisering och plattform för spioneri på den enskilde användaren. Inte bara kring vad den skriver och vilka som är vänner, även dygnsrytm, timmar på jobb, hemma, hos vänner, på stan,… typ av datorer, sekunder på varje sida, tid mellan klick, språkförståelse, psykisk dagsform, referensramar, världsbild,… Dessutom har FB makt att styra vad användaren ser. Dessutom att helt utesluta användare. Vilka av alla dessa fakta som FB samlar in, vilka som säljs, och till vilka kunder, är hemligt. Att FB håller sina kontor ganska anonyma och svåra att få tillgång till, säger en del om hur FB ser på sin roll, och att de troligen har skäl misstänka risk att andra vill komma åt denna information. Många FB-fakta är triviala i sig. Det är centralisering och totalitäritet som är problemet.

INGET NYTT ÄR NYTT UNDER SOLEN

När våra föräldrar växte upp, fanns fortfarande många som kunde leva utan el och mekaniserat vatten-avlopp. Idag blir vi alltfler som står handfallna vid strömavbrott. Som inte vet hur man hittar vatten utanför kran.

När jag växte upp var mynt och sedlar det mycket påtagliga uttrycket för pengar. Ekonomin var mycket mer lokal. Idag har vi inte samma överblick och kontroll över våra kontokort och elektroniska pengar. Vår ekonomi är dessutom ihopkopplad med världens. Bestämd av anonyma krafter långt bort. Vi är mer beroende och sårbara.

GODIS ÄR GOTT

Varför blir det så här? Ja, vi lockas av nya prylar och bekvämlighet. Dagens bilar har ständigt nya finesser och hög driftsäkerhet. Dagens datorer blir enklare och driftsäkrare. Webbsidor som t.ex. Facebook, är byggda för att fungera jämnt. Förr samlade vi data i egna datorer. Idag erbjuds vi ”Molnet”; att istället lagra våra data, text, bild m.m. i centrala lager. Var de ligger, vet vi sällan. Vilka som upprätthåller våra data, vet vi ej. Självklart är det praktiskt för oss att kunna nå våra data från internet. Men, vi tänker sällan på hur vi ständigt måste lämna ifrån oss makt. Vi vet inte ens var, hur och vem som sparar våra egna data. Våra texter, bilder, videor, musik och finanser. Dessutom måste vi ständigt ge upp våra föräldrars sätt att tänka och leva. Vår kultur, i alla avseenden, måste vi kasta överbord. Vi måste följa vad allt färre, anonyma långt bort, lär oss. Även våra innersta tankar måste vi låta styras. De som inte gör det, får det svårt att överleva. Kortsiktigt.

Vi befinner oss i samma situation som när vi var jägare-samlare och mötte modernismen. Under flera hundra tusen år levde vi i mer jämlika grupper där alla hade plats och överblick. Där alla ägde sina egna liv. Idag har vi inte överblick. Knappast någon i världen har. Idag måste alla ständigt kämpa för att inte hamna i utanförskap. Förr hade vi vår identitet automatiskt. Det handlar inte så mycket om att kämpa mot verkliga problem med brödfödan, som att kämpa för att passa in i en kultur som bestäms på någon obekant plats långt bort. Som att tvingas in i en främmande religion.

RELIGION – REVOLUTION – REALISATION

Man skulle kunna tänka sig att en revolution varar ett till två år. Men på Kuba har regeringen plakat som fortfarande talar om ”Revolutionen”. Trots att maktövertagandet skedde 1959. Hur hänger detta ihop? Jo, de starkaste i samhället gynnas av att levnadsförhållanden för andra förändras. De ur medelklassen som kan hota sticka upp mot överklassen, måste hållas nere genom ständig förändring. (”Change” / ”förändring”, är politiskt modeord) Om denna förändring ständigt pågår, får vanligt folk svårt att bygga gedigna liv. När det gäller den kapitalistiska världen, brukar man tala om ”Creative Destruction”. Ett ständigt omrörande i grytan. Så folk tappar fotfästet. Som krig. Är det därför vi bokstavligen krigar mot traditionella kulturer i andra länder?

I stora organisationer fungerar omorganisationer på samma sätt. Makten flyttas uppåt. Annars kommer folk att organisera egna rutiner. Då flyttas makten bort från de där uppe. Många stora företag har ständiga omorganisationer. Är detta en medveten strategi? Det spelar ingen roll. Kanske är det en mänsklig ovana att klåfingrigt styra och ställa där man kan. Kanske är det medvetna satsningar för att ta makt. Det viktiga är verkligheten.

KULTUR

Genom media får vi sedan hundra år lära oss att ”gammalt” är dåligt. ”Nytt” är bra. ”Konservativ” är hemskt. Modern” är bra. ”Progressiv” är bra. ”Reaktionär” är mycket hemskt. Media ger oss ständigt nyheter i ordets alla betydelser. Media undviker det som gillas av de flesta. Utom det som gillas av de yngsta. På så vis ser media till att ständigt ta makt från folk. Ständigt göra oss osäkra. Ständigt splittra.

Kultur, i meningen livsinställning, levnadssätt, musik- och klädsmak, är något som bundit oss samman i alla tider. Även som jägare-samlare. Då vi levde helt isolerade var det inte lika viktigt som markör för identitet. Men kultur, i mening livsinställning och levnadssätt, har alltid varit viktigt. Typiskt för modern kultur är också en ständig revolution. En kreativ nedbrytning. Det tjänar till att splittra folk. Så de unga inte fortsätter de äldres tradition. Då skulle ju makten ligga kvar hos folk. Om de äldre lär de yngre, så stannar makten stannar kvar hos folk. Men genom att massmediekultur ständigt levererar nya stilar och förhållningssätt, så splittras folk. Då hindras folk från att bygga egen kultur. Då finns inte chans att skaffa egen makt över livet. Makten flyttas upp till några få starka. Det gäller att hela tiden komma med nya direktiv, som ratas av de äldre och omfamnas av de yngre. Folk känner sig osäkra.

ARBETE OCH FRITID

Förr var livstidsanställning norm. Genom långvarigt arbete inom en yrkeskår, låg makten kvar mellan erfarna och lärlingar. Med kunnande följde självkänsla. Idag tvingas folk hoppa mellan tillfälliga kortjobb. Ingen jobb har status. De är tillfälliga överlevnadsstationer. Förr var kvinnorollen stark. Ett systerskap som lärdes ut från mor till dotter i generation efter generation. Att vara husmor innebar kunskap, visdom och hade pondus. Idag lär modernismen att kvinnans hemarbete inget är värt. Det är så hemskt och situationen blir bättre när mannen hemarbetar. När han gör det, kan han vara stolt över sitt hemarbete. Sådan är ”Feminismen”!

MODERN KONST

Medias roll, även konsten får vi lära, är att ständigt misskreditera folkflertalets föreställningar. Förr talade konsten till vår tradition. Den gav fördjupning. Idag utnyttjas även konst till att flytta makt från folk till en liten överklass. Det utmålas rent av som en dygd! Det sägs vara konstens roll! Att ständigt göra folk osäkra. Givetvis tillåts inte konst som hotar de där uppe.

SÅ,… ÄR DU MODERN, LILLE VÄN?

Sammanfattningsvis tjänar modernismen till att flytta makt från människor. Vi får lära oss att ständigt försöka komma in i den där lilla exklusiva klubben. Precis som när vi som jägare-samlare tvingades in till staden, och fick höra att om vi bara blev moderna, så hade även vi en chans. Allt hängde på oss själva. Det är en bluff. Sedan säger de att det är nobelt att sprida modernitet till ursprungsbefolkningar. ”De kan inte klara sig utan oss i Västerlandet”. Men urbefolkningar överlevde med tradition i hundratusentals år. Hur länge överelever modernismens centralisering?


Comments are closed.